När man blir så glad så glad

Mitt besök på loppis förra veckan fick en rolig sväng när jag hittade denna godbit. Jag hade gärna varit en fluga i taket och sett min egen min när jag försökte hålla mig från att inte hoppa jämfota och yla i högan sky, så glad blev jag. Släppte allt jag hade för händerna och bara ville dansa runt.

Jag vet, lite galet, att nu bli sådär ivrig, men jag är som så många andra kvinnor- galen i väskor. Dessutom har jag en dubbel gen när det gäller det här. Min mamma gillar väskor och min pappa älskar väskor av läder. Tjong- där har vi det alltså. Jag skyller på generna i detta "Gotta have" -fall.
Perfekt storlek och många små fickor för laddare för både ipad och mobil, öronsnäckor, pastiller.. och det bästa som du såg i förra inlägget- kameran ryms med!

Viime viikon kirpputorikäynti sai uuden käänteen kun löysin tämän herkkupalan. Olisin mielelläni ollut kärpäsenä katossa katsomassa omia hassuja ilmeitäni kun yritin olla kiljumatta vaikka mieli teki pomppia ympäri ja huutaa onnesta.
Joo, tiedän- onhan se vähän hassua, innostua nyt laukusta niin, mutta olen kuten monet muutkin naiset ihan hulluna laukkuihin. Minulla taitaakin olla joku tupla laukkugeeni sillä äitini tykkää laukuista ja isäni myös- eritysiseti erilaisista nahkalaukuista. Siinä se sitten on- Syy. Surutta vetoan siis geeneihin tässä "Gotta Have" -tapauksessa.
Tässä laukussa on täydellinen koko ja monta taskua joihin mahtuu laturit, kuulokkeet, pastillit  ym. Ja mitä parasta (kuten viime postauksessa näitkin) myös kamera mahtuu!!