Om dygnet hade 48 timmar...

...så skulle jag hinna läsa era bloggar också, men nu kikar jag bara hastigt in.

Lite småstressigt är det just nu, och jag önskar jag hann med bloggen lite mer, men ibland måste man prioritera. Men jag tänkte jag ska ge ett litet livstecken i alla fall.

Jag skrev för någon vecka sedan om våra stolar i vardagsrummet. De var slut. Hopplöst slut, och vi kunde bara konstatera att vår nuvande ekonomi inte skulle klara av en så stor renovering av dem. Inte just nu i alla fall. Fjädringen är helt slut nämligen och det är ju ett större jobb. Att katten sen misshandlat dem är en sak för sig också...

ja, ni ser ju själv... Vi har älskat den modellen och visst hoppats på att få dem i skick, men vi sparar dem och en vacker dag så kan det bli något fint av dem igen!

Sen en dag när jag på skoj kikade in på återvinningscentralen så såg jag dem.. Våra nya stolar. Kan inte fatta att de stod där, bland allt SKROT och bara väntade på oss. Inte våra drömstolar men nog så passande till vår skänk att jag måste köpa dem! Helt som nya, inte en skråma, repa eller fläck! Jag tror någon gammal mormor har haft dem som finstolar i sin salong eller något, för de var verkligen inte synligt använda. Och kostade bara 22 euro styck!

Och jag tycker de passar så bra in här. Tills vi har råd med annat.

De är attans sköna att sitta i också. I de förra sjönk man ner till golvnivå och fick fundera på draghjälp när man skulle upp... ;)

Och nu har jag skaffat en spray som katten avskyr så nu får det inte klösas mer!

Ha det härligt i vårsolen! Här i Finland firar vi Valborgsmässoafton imorgon, men för mig går det ganska långt i arbetets tecken. Glad vapp!

Kamomilla