Auktionsbordet

är nu målat (och många gånger) Jag tycker inte att den konstiga lukten helt försvann, men min man säger att han inte känner något. Jag har en näsa som en spårhund så jag är smått nojig när det gäller lukter...Men nog är det väl okej, för jag känner den bara om jag trycker näsan mot bordet... och ärligt sagt hur ofta gör man det? :D

Så här så bordet ut innan:

Nu står det på glasverandan, mellan ena rottingstolen och symaskinen och ser ut som det alltid hade stått där, inte sant?

Katten njöt av sin morgontvätt...Jag avslutar med en bild av rottingbordet, där jag har den härliga glasklockan jag fick av min kära vän, bloggaren med bloggen alegni in office och under klockan finns en söt liten duk som jag fått av prylsamlarväninnan. Jag tycker de passar bra ihop, bordet, klockan och duken.

Det är ganska tyst på bloggen nu, så jag laddar inte heller upp inlägg fullt så ofta som vanligt. Det får bli bara när det känns som att det bubblar ut något ur mig... Allt har sin tid, och när höstmökret faller lär vi nog alla samlas kring skärmarna igen. Men bloggpaus tar jag inte, jag tycker att det just nu är okej att skriva just då när det finns något att berätta. Jag gör långa tunga dagar på jobbet en månad framöver, så man får väl se vad jag hinner med.

Ha en skön helg. Vädret kanske inte är det bästa på alla håll men för min del så njuter jag av en ledig söndag i alla fall, vilket väder vi än får, för lördagen är tung och går i arbetets tecken.

Kamomilla

P.S Tack till alla de som gett mig utmärkelser. Jag skickar dem inte vidare tyvärr, för jag har gjort ett principbeslut att hålla min blogg neutral. Jag hoppas alla förstår, jag klarar bara inte av att välja.