Ett jättelångt inlägg...

Inspirerad av de entusiastiska husflyttarna med bloggen Lundagård beslöt jag mig för att göra en presentation av vår husflytt jag också. Vad kan man annat göra när man är sjukskriven och bara orkar sitta vid datorn?

Vårt hus är från mitten av 1800-talet, antar man. I salen har man tapetserat 1888, det ser man på det tidningsurklipp som jag hittade i samband med rivningen.Vi bestämde i ett tidigt skede att även om vi återanvänder så mycket som möjligt så ska vårt hem inte bli en exakt kopia av vad det varit. Det hade också varit väldigt svårt, för det var inte mycket av det gamla som fanns kvar, och inga foton inifrån har vi hittat heller.

Vi ville helt enkelt ha ett hem med den gamla fina trähuskänslan kvar, även om vi fått använda oss av mycket nya material också. Skulle vi ha restaurerat alla fönster skulle vi inte ha varit klara ens än idag.. Men golv och tak, en del dörrar och sånt, det har garanterat den genuina känslan inne i huset. Fönstren är nya, men passar bra in. Vi är nöjda med den lösningen. Nån annan kanske ser det som ett stilbrott...

Bygget började med röjning på tomten och byggandet av bastu. Bastukammaren kom sen att fungera som veckoslutsbostad när vi pendlade ut till bygget, och som heltsidbostad (12kvm,det ni!) det sista halvåret.

När tomten röjts blev det grävning av rör och tankar, byggandet av husfot och tömning av huset (det hade fungerat som lager för diverse skrot i många många år...)

Sen blev det märkning av stockar, rivning och nermontering. Detta var det jobbigaste och mest tidskrävande skedet och under tiden hann jag med ett komplicerat handledsbrott (med två korrigeringsoperationer) och min man med två knäoperationer. Allt detta bromsade och fördröjde arbetet och dessutom skall man ju hinna leva lite också. Vi försökte att inte ha bråttom, men måste erkänna att ju närmare slutet man kom, desto svårare var det...Men ibland blev det stulna stunder av frid och ro...

Här lite bilder från huset före nermontering. Tömning av fyllning i mellantaket. ( Halm, sand, tidningar odyl..)Smutsigt dammigt och tidskrävande.
Nermontering... (bilderna tagna med urusel kamera i telefonen)
Varför man valt att tapetsera rakt på stockarna, det är en gåta. Men inte många bitar av den gamla 1800-tals tapeten gick att rädda. Den smulades helt sönder. Ovanpå den hade man lagt flera andra lager tapet under årens gång.
Så en vacker dag var det dags att bygga upp huset igen, nu på egen mark. Låter enkelt va? Jo, men det tog några år och mycket möda och stort besvär...





I det här skedet såg vi ju ljus i tunneln förstås, men det tog ett bra tag ännu. Ett och ett halft år eller så...
Men sen börjar ju allt det roliga. Man får jobba inne! Vi hade bråttom på slutrakan, bodde otroligt trångt för lägenheten i stan var redan såld. Vissa saker skulle vi nog vara noggrannare med idag, eller löst annorlunda men i det stora hela är vi nöjda. Nu ska jag avslutningsvis visa en kavalkad av före- och efterbilder, för det är sånt som i alla fall jag tycker att är jättekul att se!!

Blogghörnan...
Trappan...

En del av vardagsrummet... Köket...övrevåningens syhörna brevid bonusdotterns krypin...

Sovrummet...Jo. tro mig det är faktiskt det! Öppningen till höger går till köket, men nu är där en mur, och vår murade spis.
Tillsist. Glasverandan. Utifrån.
Den fanns inte med från början utan byggdes till. Och den passar perfekt tycker vi :)

Ovanför glasverandan har vi badrummet.

Ja, jag kan visa mer en annan gång. Nu var det bra att kunna visa gammalt fotomaterial, för i den här förkylningen ska man inte pyssla med nånting ansträngande alls. Bara trycka på knappar...

Och som svar till förra inlägget. Det är en sänggavel jag ska mixtra med! Men den får vänta ännu ett tag. Ni får ge er till tåls...

Ha det gott så hörs vi igen! Kamomilla