Växtkraft

Drömmarnas uppfyllelse... för min man. Nu bygger han sitt drömväxthus. Jag har inget finger med i spelet, kanske jag blir intresserad sen när det börjar komma upp små godsaker att äta ;)
Nej men skämt åsido, det där med trädgård har alltid varit främmande för mig, så jag närmar mig det i små bitar i taget. Närodlad och ekologisk mat det får gärna finnas hos oss, så är nog intresserad ur den synvinkeln sett!
Här lägger han takfönstren på. De är svarta i sina karmar för att matcha pergolan och lusthustaket (som bleknat men väntar på färg det också)

Så här ser det ut när man kikar fram fråm baksidan av lusthuset.
På bilden har också sidorna kommit upp. Han använder sig av gamla fönster, som ni ser.

Helgheten från bastun sett. Lusthuset, växthuset och vedugnen/ rökeriet i ett fint komplex. Vår gård är full med bråte och det får vi leva med ett bra tag till. Garagebygget ska komma igång till följande. Vi (läs han) tar byggandet med ro nu, när vi äntligen inte har bråttom mer. Under de fem byggåren var det annars alltid en hets mot tiden. Nu vill vi hinna njuta av livet också.
...så besökare som kommer- stäng era ögon eller välj att se omgivningen med förskönande "bloggfoto-ögon" Tids nog har vi väl en fin gård vi också. Nångång.
Insidan får förbli lite ruff och shabby. Det blir lådor för odling och hyllor för örter... Och så har han lovat att stilla inredarmanin i mig med att låta mig hänga upp en ljuskrona där! :) *fniss*
Jag deltog en hel del i byggandet och målandet av huset men nu går det inte mer. Händerna håller inte och inte ryggen just nu heller. Det är sorligt och väldigt tungt att acceptera, men jag har inget val. På 4 år har hälsan rasat och det är inte mycket att göra åt det. Jag som en gång drömde om att ha egen firma och renovera gamla möbler kan ju knappt hålla i en pensel mer. Det är bittert men jag försöker att kompensera det med annat istället.

Ha det gott i solen! Här är det tre veckor sjukledigt igen. :(

Kamomilla

Miehen haaveena (ei minun) on jo pitkään ollut oma kasvihuone ja tässä se nyt kasvaa esiin silmiemme edessä. Hän rakentaa sen vanhoista ikkunoista ja väritys on valittu sopimaan yhteen huvimajan ja leivinuunin/ savustusuunin kanssa.

Harmi etten voi enää osallistua rakentamiseen ja maalaamiseen kuten ennen... Terveys on neljässä vuodessa romahtanut eivätkä kädet eikä selkäkään kestä. Harmittaa mutta on vain sopeuduttava tilanteeseen. Nyt vuorossa taas kolmen viikon sairasloma vaihteeksi...

Kamomilla