Det krävs många arbetstimmar,reservdelar, trätappar, lim och en hel del envishet innan den här pärlan är klar, men det är säkert värt det! Jag kan inte ge mig an på den än, för min man måste reparera en hel del skador först ( den faller nästan i bitar och locket behöver bytas) men sen kan jag måla och fixa. Tanken är att den ska få ett skåp ovanpå (av gamla fönster) så att den får ersätta vårt vitrinskåp i köket som håller på att falla i bitar det också. Vitrinskåpet är inte antikt utan ett billigt dussinskåp som har tagit stryk av många flyttar.
Men denna skänk, den kommer nog att bli fin. Eller vad tror du?
Som sagt, tar det säkert tid för mannen min är fullt upptagen med lusthuset just nu och under tiden har jag egna saker på gång. Väninnan skickade nämligen med en hel del annat också! Bland annat en härlig stol som behövde en kärleksfull make-over:
Det behövs nog en stor dos fantasi för att se att det finns potential här, men jag lovar visa det färdiga resultatet sen. Men vänta er inget inom de närmaste dagarna. Lite tid måste det få ta. Det är nämligen så att jag har fullt upp med annat också. Till exempel blomlandet. För se ni, denna väninna gav mig en del växter också och de behöver en del kärlek också. 
Hon har ett så stort hjärta denna väninna! Det har förresten också min mycket goda vän och granne (som kallar sig för rubia) också för hon har gett mig en hel del växter hon med. Både ifjol och i år. Nu har den lilla midsommarrosen som hon gav för några veckor sedan faktiskt fått en liten knopp!
Helt otroligt för den är så liten själva stammen. Det är skönt att jag har två så trädgårdsintresserade vänner för som jag sagt tidigare så har jag tummen precis mitt i handen när det gäller trädgårdsjobb. Och ändå så vill jag ju att vår tomt ska se ut som något annat än en byggplats, som den gjort de senaste fem åren. Tack och lov får jag hjälp. Nu har jag fått syrener och två rosor, blommor och annat så nog ska det väl bli fint då! Jag är mycket tacksam och ödmjuk inför att det finns så gulliga människor omkring mig och detta inlägg är tillägnat dem.
Kram till er två, jag vet ju att ni kikar in!
Kamomilla
Och nu ser den ut såhär:
Det är mycket att fixa på altanen ännu, men säsongen har ju inte startat än. Det ser ganska fattigt ut ännu. Men tids nog får vi det fixat.
Jag åkte egentligen dit för att hämta stolar som jag visste att samlargubben säljer billigt. Vi behöver nämligen stolar till vårt blivande lusthus, och det gäller att passa på när man hittar superbilliga. De är av två olika sorter, men det gör absolut ingenting för de ska alla målas till samma matta svarta färg. Så är det tänkt i alla fall, för lusthuset ska gå gotländsk stil med vita väggar, mörkbruna takbalkar och mycket smidesgrejs i svart. Tanken är att klä sitsarna med fuskpäls som ser ut som gotlandsfår. Bara jag får tag på sånt. Det verkar inte vara så enkelt...
Sommarblommor har jag köpt och klämt ner i mina skrotkastruller som var ett containerfynd. Jag hoppas verkligen det inte blir frostnätter nu, men då får jag väl ta in dem då.
Och sist men inte minst så blev jag inspirerad av programmet Strömsös senaste avsnitt
Strömsösidan kan du kolla här:
Zaidakissen trotsar förbudet att ligga i stolarna. aja baja. Jag får plocka fram "fy och usch-sprayen" igen tror jag...Det svarta som skymtar till vänster är herr Kastor, vår kamin som värmer gott och ger ut värme under hela natten. Han har nog närmare sjuttio år på nacken och var helt ytrostig innan vi gav honom en ansiktlyftning. Han är kantig och klumpig men har en sorts rå finsk charm i sig.
Jag trivs här. Ett lämpligt ställe är det för lite läsning också. Denna bok rekommenderas varmt:
Bara pärmen är ju så vacker att se på...
Det är rätt så stort. För att se proportionerna sökte jag något att jämföra med. Det fick bli lökar ("surprice" och förlåt att jag upprepar mig) för jag hade inget annat att lägga fram. Det hade sett så tråkigt ut med den klassiska tändsticksasken som visar längd och storlek i jämförelse med objektet ifråga... Lökar it is. Even today. Jag älskar lökar. Jag vet, jag har sagt det förut. Sorry, men det gör sig bara så bra på bild...Tänk så fint det blir att servera sommarsalladen på det här!
Han hade gjort ett annat kärl också. Det här:
Lite smått stör jag mig på de blå pärlorna i nedre kanten, men det är ju piece of cake att byta ut om jag ids...
Jag ska på marknad i sommar och sälja och tänkte att jag väl behöver lite visitkort där. Ifall någon kund vill kontakta mig senare. Det blev ju förstås i återanvändningsstil, gjort av kartong från överblivna lådor på jobbet. Lite band och så var det klart! Bloggadresserna finns med, de är mitt ansikte utåt tycker jag. 
Tänk, nu är den trista tröga måndagen över. Nu kan veckan bara bli bättre!
Sol ute, sol inne. Sol i hjärtat, sol i sinne...
Överblivet rostigt byggmaterial, min gaffelmobil som klingar mysigt i vinden...
Flaskorna är från prylsamlarväninnan (japp, hon har varit i farten igen!)
Den borde hänga kring en skumpaflaska för att komma till sin fulla rätt, men ojoj, den skumpan slurpade vi glatt i oss förra helgen när vi hade bloggbesök. :) Men duktig är hon, inte sant?
Det här ja, det är vår blivande örtabåt. Den seglar inte på de sju haven mer. Den ska vi lägga fiberdukar och annat i bottnet på, grus och mull och sen ska vi plantera! Vi är inga mästare på trädgårsgrejs, men fördomsfria är vi och experimenterar gärna! Så håll nu tummarna att det lyckas!
