26 februari 2013

Ännu....

Ännu känns det som vintern håller oss i sitt grepp, men hopp om våren finns. Naturen bjuder på sagolikt vackra morgnar och aftonrodnader och visst har ju ljuset återvänt. Vi eldar för fullt ännu då nätterna är så rysligt kalla.

Ännu känns det tomt efter Zaida. Vi Låter ljuset brinna dag och natt vid graven. Ännu är det långt tills jag kan plantera en blomma där.


Oj, det blev visst lite melankoliskt det här- det var alls inte meningen! Snart får vi ju skriva mars!!


Tuntuu siltä että talvi vielä pitää meidät otteessaan, mutta toivoa keväästä on, sillä valo on muuttunut ja iltaisin ja aamuisin saa nauttia luonnon kauniista väreistä taivaalla. Lämmitämme taloa vielä täysillä sillä yöt ovat vielä hitsin kylmiä.

 Kaipaamme Zaidaa vielä kovasti ja haudalla palaa kynttilä ympäri vuorokauden.

 Tulipa tästä nyt melankolinen teksti mutta hei- iloakin täällä tunnetaan- kohta on maaliskuu!!

6 kommentarer:

  1. Vilka härliga vinterbilder! Ja,vintern håller greppet här också! JÄttekalla nätter, men vackra och soliga dagar!
    Kram
    Lisa

    SvaraRadera
  2. Kauniita kuvia sinulla -ammattilaisen otetta ei voi olla huomaamatta.
    Kevààstà on toivoa, varmistan tààltà Italiasta:)
    Terhi

    SvaraRadera
  3. Så vackra bilder och så fint ljuset brinner för zaida! Visst längtar vi till våren nu..
    Kram Anna

    SvaraRadera
  4. Såg aftonrodnaden idag..så vacker.
    Så länge det ännu int är blomdags är nog ljus det vackraste alternativet till minne av nån man mistat. Klart att det ännu är tomt och det kommer det säkert att vara länge ännu...fast det avtar så småningom..men saknaden finns alltid. Kramisar <3

    SvaraRadera
  5. vilket vackert ord aftonrodnad!!
    jag har oxå fotat den ikväll
    det är såå vackert

    jag håller med inlägget före mig, ett tänt ljus är vackert efter ngn man mist

    kram ELLINOR

    SvaraRadera
  6. Det är klart det känns tomt. Saknar fortfarande de djur som inte längre finns,,, ja, och människorna också, förstås... alla lämnar ett tomrum. Fint med ljus vid graven.
    Här är kallt, jättedimmigt, och det är halt t o m i gruset, då en tunn hinna is lägger sig över allting. Lilleman halkade ikull när han gick ut genom dörren, då kan du tänka dig...
    kram elsamarianne

    SvaraRadera