26 januari 2015

Telefonbord- en utdöende möbel

Nu har jag tömt studion för gott, och väntar på en ny. Detta telefonbord som jag haft där, har jag målat redan en gång, men nu blev det överflödigt och jag nämndes inte slänga det. Målade bara om det igen, för som knallrosa så smalt det inte riktigt in hos oss. Istället för den svarta konstlädersisten som fanns under tyget, blev det nu turkos sammet.
Ni som var barn på 70-80 talet minns säkert dessa bord som fanns i vart och vartannat hem, men som nu knappast mera ens tillverkas. Vad vi funderat över, mannen och jag, är varför det (åtminstone i höghus) nästan alltid bara fanns telefonuttag i tamburen? Där satt man sen, bland alla skor och ytterplagg och snattrade.
Nu blev bordet svart, men för att det inte ska blir allt för mycket svart här i hemmet så lade jag till lite färg i detaljerna istället. Det märks att ljuset återvänder och längtan till färg kommer oftast med det.
Fast håsiga jag kunde ju inte vänta på att fotografera i dagsljus, så ni får njuta av den blå timmen.

PUHELINPÖYTÄ
Nyt on studio tyhjennetty tavaroista lopullisesti ja odotan uutta tilaa. Tämän puhelinpöydän olen jo kerran maalannut ja pitänyt studiossa mutta nyt kun se jäi ylimääräiseksi, maalasin sen taas, sillä en raaskinut luopua siitä eikä se pinkkinä oikein sopinut meille. Mustan tekomahkaistuimen päällystin tällä kertaa turkoosilla samettikankaalla.
Kaikki 70-80-luvun lapset muistavat varmaan että tällaisia pöytiä löytyi lähes joka kodista. Mietittiin vaan miehen kanssa että miksi puhelimen pistorasiat niin usein löytyivät eteisestä, ainakin kerrostaloissa? Siellä sitten istuttiin ja pölistiin kenkien ja ulkovaatteiden keskellä...
Nyt tästä pöydästä tuli musta, mutta jotta kaikki ei ihan mustaa olisi tässä talossa, piristin kokonaisuutta värikkäillä yksityiskohdilla. Huomaan että kun päivät pitenevät kaipaan taas värejä elämään. No, hosupelle minä en ehtinyt odottaa päivänvaloa ennen kuin kuvasin vaan saatte nauttia sinisestä hetkestä.






10 kommentarer:

  1. Jopa siitä tuli hieno ja ihana tuo sininen hetki ikkunan takana. :)

    SvaraRadera
  2. Då på den tiden, då när det begav sej ;o) var inte telefonen en så "central manick" i våra liv. Det fanns väl inte tanke på att någon skulle sitta i vardagsrummet eller köket och prata i en lur.....??! Ou nou, det gjorde man i hallen, gärna lite bekvämt i telefonmöbel, så att man inte störde andra människor, som kanske (gubevars) satt och diskuterade med varandra :o))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min pappas s teori var, att den var i tamburen för att det oftast var lika långt till tamburen från alla rum. :)

      Radera
  3. Fascinerande... när man tänker på den tiden då folk satt stilla och pratade i telefon... Och det är inte länge sedan... Jag menar JAG är ju uppvuxen med det... :D

    SvaraRadera
  4. Den der turkosa vas måtte godt bo hjemme hos mig - hav en god dag fra en fan i Danmark.

    SvaraRadera
  5. Upea lopputulos ja aaaaah kuinka kaunis tausta valo!

    SvaraRadera
  6. Vilken nostalgitripp tillbaka i tiden att få se denna, som blev fin, förstås, i svart! På den kan du sitta när du talar i telefon såsom är meningen :)
    Ha en fin vecka!

    SvaraRadera
  7. Just en sådan önskar jag mej till den smala tamburen för att sätta på skorna :) Vad fin den blev. Du kan trolla du. Ha de gott!

    SvaraRadera
  8. Hei!

    Penkistä tuli hieno!!!
    Nuorempana kun muutin ekaan omaan kotiin, sain vanhemmiltani tarpeettomaksi jääneen vastaavanlaisen(siinä ei ollu pehmustetta) penkin omaksi. Myöhemmin muutin mieheni kanssa yhteen, päätin jostain kumman syystä, että en tarvi moista penkkiä enää ja vein sen kirppikselle. Nyt myöhemmin oon moneen kertaan tuumannu, että olinpas tyhmä. Se olisi ollu tosi kätevä kaluste eteisessä. Pöydälle olisi ollut hyvä tiputtaa avaimet ja puhelimet kädestä ja muksut olisi taas saanu istua penkillä laittamassa kenki jalkoihin. Oli vielä puinen, jonka olisi voinut maalata...
    T:katja

    SvaraRadera