Den stora korgen har jag haft i köket för förvaring av utefiltar och kuddar. Jag tyckte den stack ut i sin naturliga färg men nu flyter den bättre in i omgivningen.
Men allt är inte vitt hos oss. För jag gillar nog vita hem, men både min man och jag vill ha lite färg omkring oss i alla fall. Vår övrevåning går inte i samma stil som nedrevåningen så där kan man leka lite med färger. Bonusdottern har pasteller i sitt hörn men gästsoffan och pysselhörnan går mer i marina toner.
Prylsamlarvännen min var snäll och gav mig två kökshandukar i gåva. Tanken var att göra dem till kuddöverdrag till bastukammaren men när jag väl blev klar så såg jag ju var de passade perfekt... i soffan däruppe förstås!
Fast man vet aldrig. Saker tenderar att vandra omkring här i huset och byta plats efter behov och humör. Så kanske de hamnar i bastukammaren nån vacker dag i alla fall.
Vad jag gillar stjärnor... Om jag nån gång skulle vara tvungen att byta stil så skulle det vara åt det här hållet. Men det kommer nog inte att hända i första taget i alla fall för jag älskar det ljusblåa och ljusgråa vi har i nedrevåningen.
Men visst känns det sommarfräscht däruppe nu.
Och kolla- Zaida är lika belåten som jag!
Nu ska ni göra precis som hon tycker jag! Ta det lugnt i helgen och njut av livet!
Kram, Kamomilla
Och efter det då? Jo upp på väggen! Nu hänger de i farstun med lite blommor i. Jag tycker det blev ganska sött.
Som sagt, tar det säkert tid för mannen min är fullt upptagen med lusthuset just nu och under tiden har jag egna saker på gång. Väninnan skickade nämligen med en hel del annat också! Bland annat en härlig stol som behövde en kärleksfull make-over:
Det behövs nog en stor dos fantasi för att se att det finns potential här, men jag lovar visa det färdiga resultatet sen. Men vänta er inget inom de närmaste dagarna. Lite tid måste det få ta. Det är nämligen så att jag har fullt upp med annat också. Till exempel blomlandet. För se ni, denna väninna gav mig en del växter också och de behöver en del kärlek också. 
Hon har ett så stort hjärta denna väninna! Det har förresten också min mycket goda vän och granne (som kallar sig för rubia) också för hon har gett mig en hel del växter hon med. Både ifjol och i år. Nu har den lilla midsommarrosen som hon gav för några veckor sedan faktiskt fått en liten knopp!
Och nu ser den ut såhär:
Det är mycket att fixa på altanen ännu, men säsongen har ju inte startat än. Det ser ganska fattigt ut ännu. Men tids nog får vi det fixat.
Jag åkte egentligen dit för att hämta stolar som jag visste att samlargubben säljer billigt. Vi behöver nämligen stolar till vårt blivande lusthus, och det gäller att passa på när man hittar superbilliga. De är av två olika sorter, men det gör absolut ingenting för de ska alla målas till samma matta svarta färg. Så är det tänkt i alla fall, för lusthuset ska gå gotländsk stil med vita väggar, mörkbruna takbalkar och mycket smidesgrejs i svart. Tanken är att klä sitsarna med fuskpäls som ser ut som gotlandsfår. Bara jag får tag på sånt. Det verkar inte vara så enkelt...
Sommarblommor har jag köpt och klämt ner i mina skrotkastruller som var ett containerfynd. Jag hoppas verkligen det inte blir frostnätter nu, men då får jag väl ta in dem då.
Och sist men inte minst så blev jag inspirerad av programmet Strömsös senaste avsnitt
Strömsösidan kan du kolla här:
Zaidakissen trotsar förbudet att ligga i stolarna. aja baja. Jag får plocka fram "fy och usch-sprayen" igen tror jag...Det svarta som skymtar till vänster är herr Kastor, vår kamin som värmer gott och ger ut värme under hela natten. Han har nog närmare sjuttio år på nacken och var helt ytrostig innan vi gav honom en ansiktlyftning. Han är kantig och klumpig men har en sorts rå finsk charm i sig.
Jag trivs här. Ett lämpligt ställe är det för lite läsning också. Denna bok rekommenderas varmt:
Bara pärmen är ju så vacker att se på...
Det är rätt så stort. För att se proportionerna sökte jag något att jämföra med. Det fick bli lökar ("surprice" och förlåt att jag upprepar mig) för jag hade inget annat att lägga fram. Det hade sett så tråkigt ut med den klassiska tändsticksasken som visar längd och storlek i jämförelse med objektet ifråga... Lökar it is. Even today. Jag älskar lökar. Jag vet, jag har sagt det förut. Sorry, men det gör sig bara så bra på bild...Tänk så fint det blir att servera sommarsalladen på det här!
Han hade gjort ett annat kärl också. Det här:
