Egen sparris

Jag vet inget om trädgård, den saken sköter mannen- men när han bad mig fota när han flyttade sparrisen så var jag ju inte sen att hänga med. 

Minä en tiedä mitään puutarhahommista, sen hoitaa mies meillä, mutta kun hän kysyi lähtisinkö mukaan ottamaan muutaman kuvan kun hän siirtää parsat parempaan kasvimaahan, otin tietysti kameran kainaloon ja lähdin mukaan. 

Från en annan vinkel

För över en månad sedan fick jag en utmaning i bloggen Saa kurkistaa om att fota hemmet ur en annan vinkel än tidigare.   Huhu, det blev ju svårt det, för en som har bloggat i 6 år. Det var först igår, när jag tvättade badrumsfönstren uppe i övre våningen som jag såg en ny vinkel. Inte direkt av vårt hem, men av vårt kära lusthus, som vi nuförtiden kallar "sommarstugan" eftersom vi är där så mycket under sommaren. Så nu har jag fotat den "från luften". Kanske roligt för er att se, hur det är en helhet, hur husen står i förhållande till varann.

Till vänster se ni gubbens nya odlingsland och bakom åkern den väg jag så ofta vandrar med hunden. De som följer mig på instagram har nog sett en och annan bild därifrån- senast idag.


EDIT: utamaningen ska väl skickas vidare också- antar jag. Jag utmanar Kolmen Koti Rannikolla!

Siitä on jo yli kuukausi aikaa kun sain kuvaushaasteen Saa kurkistaa blogista. Juttuun kuului että kotia pitäisi kuvata uudesta kuvakulmasta. No, vaikeaahan tuo oli, sillä kuuden blogivuoden jälkeen kyllä tunuu siltä että kotia on kuvattu ihan joka nurkasta. No sitten eilen, kun pesin kylpäärin ikkunoita yläkerrassa, huomasin tämän näkymän. Ei ihan meidän kodista, mutta rakkaasta huvimajasta jota huviksemme kutsumme kesämökiksemme, vietämmehän melkein koko kesän siellä.
Näin se nyt on kuvattu myös "ilmasta" . Ehkä ihan kiva nähdä se näin kokonaisuutena, miten talot seisovat suhteessa toisiinsa.
Vasemmalla kuvassa miehen uudet viljelymaat ja pellon takana tie jota usein kuljen koiran kanssa. Instagram-seuraajat ovatkin nähneet sieltä muutamia kuvia- viimeksi tänään.
EDIT: Ai niin, vielä pitää haastaa joku muu mukaan leikkiin. Haste menee Kolmen Koti Rannikolla blogiin!

Ur eget land

Gubben gräver förnöjt upp sina fina potatisar ur landet. Jag har också smakat, för även om jag inte äter kolhydrater så är nypotatis ändå alltid nypotatis, speciellt när den kommer från eget land... (färskpotatis kallad i Sverige visst)

Han jobbar hårt med att utvidga sina odlingar och ett nytt staket är på väg upp bakom lusthuset. Hit ska sparrisen flyttas i något skede. Jag vill gärna poängtera att jag inget har att göra med dessa odlingar. All credit to mister husband.

Kissorna Moa o Bigge förljer intresserat med. De är rysligt sociala och i morse var de med på hundpromenaden som i fortsättningen säkert måste kallas för husdjurens morgonpromenad?

Mies kaivaa tyytyväisenä perunoita kasvimaasta. Minäkin olen maistanut sillä vaikka en hiilareita syökään, on uudet perunat aina uusia perunoita ja omasta maasta vielä parempia...
Mies laajentaa kasvimaata ja uusi aita on rakenteilla. Tänne hän siirtää parsan jossain vaiheessa. Haluan erikseen mainita ettei minulla ole osuutta eikä arpaa näihin hyötypuutarhahommiin, kaikki kunnia tästä rakkaalle aviomiehelle.
Moa ja Bigge seuraavat kaikkea mielenkiinnolla. Ovat todella ihmisystävällisiä ja seuraavat koiralenkillekin mukaan. Tästä lähtien koiralenkille pitää vaan antaa uusi nimi... 

Trist :(

Dött!!

Så här går det varje år.. knopparna börjar ruttna, och 90 procent av rosorna blir aldrig riktigt normala.
Jag har fått många råd om att det är för vått, men å andra sidan så har det hänt exakt samma även under riktigt torra somrar!!! Är jorden för fattig? Är det ändå för fuktig jord även när det inte regnar?? Eller ohyra?

 När knopparna började ruttna och inte hade slagit ut än, såg jag inga djur men nu finns där små kräk av alla de sorter (se bild) 

Hursomhelst är det ju ledsamt, den hade massor av knoppar i år och det hade varit så fint att se den blomma riktigt friskt och bra. Jag bryr mig verkligen inte om trädgårdsjobb, men lite blommor skulle jag nog njuta av!

Näin käy ainoalle ruusupensaalleni joka kesä. Nuput mätänevät ja 90 % kukista  vain kuolevat pois. Sain vinkin siitä että olisi liian märkää, kun on satanutkin näin paljon, mutta tosiasia on, että näin on käynyt myös todella kuivina kesinä!!! Ehkä maaperä kuittenkin on liian kosteaa, vaikkei sataisikaan? Vai olisko sittenkin ötököitä? Niitä en nähnyt nuppuvaiheessa mutta nyt niitä kyllä on! (kts kuva. )
Tosi harmillista, sillä tänä vuonna pensaassa oli todella paljon nuppuja, eikä terveitä kukkia tullut juuri lainkaan. Harmittaa, ja minä en ole puutarhahommista kiinnostunut sitten yhtään, mutta kukista kyllä nauttisin.

Gulliga goda potatisar

                         Bästa kölarna finns i eget land. Bra jobbat gubben, de var superdupergoda!!

Parhaimmat perunat löytyvät omasta maasta. :)  Rakas mieheni on tehnyt loistavaa työtä.  Nämä maistuivat todella hyvälle!!

Om brister och hur man kompenserar dem

Jag har alltid ärligt och öppet erkänt att jag inte är någon blomstermänniska. Jag kompenserar det med att pynta mina röriga ovårdade blomland med diverse containerfynd (jah- det låter så mycket snyggare att tala om containerfynd- än att erkänna att man rotat bland metallsoporna!) Hihi. Men ja, helt gratis är det och personligt blir det också!
Kamomilla

Olen aina ollut rehellinen sen suhteen etten ole mikään viherpeukalo. Kompensoin täyttämällä hoitamattomat sekavat kukkamaani ruosteisella romulla. :) Ilmaista huvia ja taatusti persoonallista!

Kamomilla

Konstiga saker i blomlandet...

Av en väninna fick jag två ljusstakar i järn. Den ena är för värmesljus och kan stickas ner i jorden och den andra är en ljusstake för inomhusbruk. Jag hade inte nån egentlig användning för någondera men då jag gillar att placera överraskande föremål i mina blomland så hade de sin givna plats just där.

Den vackra glasbollen kommer från en närbelägen glasblåsares ateljé. Den har en ögla och kan hängas upp, men jag gillar den såhär. Ibland har jag den inne, ibland ute. Jag kommer definitivt att skaffa fler sådana, de finns i olika vackra fäger. Gula gröna, röda orange...Den andra ljusstakens ljushållare böjde jag utåt och då blev de ju som blommor!
Nu har de dessutom rostat lite av nattfukten så de blir bara bättre med tiden!

Kamomilla

Sain ystävättäreltä rautaiset kynttilänjalat joille en keksinyt muuta käyttöä kuin tämä: koristeeksi kukkamaahan! Pidän ruosteesta ja hassuista odottamattomista esineistä kukkien seassa. Lasipallo on täkäläisen lasitaiteilijan tekemä ja sopiikin juuri tuohon lämpökynttiläpidikkeeseen kuin nenä päähän. Toisen hökötyksen kynttiläpidikkeet näyttävät pienen vääntämisen jälkeen kukilta, eikö vain? Ja ovat jo ruostuneet kauniisti :)

Kamomilla

Inburad... ;)

Tack till alla som hört av sig angående föremålet i förra inlägget. Det visade sig med stor säkerhet handla om ett Ortodoxt handrökelsekar för bordsbruk. Många var inne på det spåret och det sista avgörande vinken kom från Syssi som mailade mig och tipsade om en nätsida där man kan se liknande förmål. Spännande! Och stort tack!

Så till rubriken... Och min fågelbur jag nämde i förra inlägget.

Köpt på Ekotori (återvinningscentralen). I många tidningsreportage om den Fransk-Danska shabbychic stilen ingår också fågelburar i inedningen. oftast faktiskt utan fågel, bara tomma eller dekorerade både in och utvändigt.Här lite bilder från Jeanne dÁrc Living Magazine:

I senaste numret av Tove (nr 7/8) Fanns ett vackert hemreportage. Här också en fågelbur på bordet... (bilderna i reportaget tagna av Rickard Eriksson)

Ja, jag ville ta med de här bilderna för att lite förklara mig. För se, även om min man sett det mesta av mina ideer så tyckte han nog att det här var lite väl knäppt.. Du har ju ingen fågel??? alltså vad ska du göra???

Vad jag gjorde med buren, var att ta loss plastlådan där under, och spraymåla gallret vitt...Nu pryder den glasverandan.Oj så mörk bild.. men buren står på sybordet. Jag ska visa närmare...

Fast ändå vill ljuset inte räcka till. Det var en mycket mulen regnig dag.

Pang, rakt på silverbrickan ställde jag den. Pillade in en krans först och hängde korset jag fått av bloggläsaren Gunilla utanpå buren..

I "trädgården" har fågelbadet hittat sin plats och den gamla loppisfyndade gjutjärnshon har kommit upp på sin plats. Kaprifolen har fått en spalje att klättra längs. Stort tack till min kära gubbe!

Jag är, som jag tidigare sagt, en hopplöst dålig hortonom, men jag är nog ändå nöjd med detta ganska "självgående" blomland... Den gamla krattan som sticker upp som prydnad, fick jag av min mamma och pappa. Den hade gjort sitt som kratta och firar nu sin pension bland mina blommor...Jag är en äkta skrotsamlare! :) Sånt idag. Nu måste jag nog bita i nåt nytt. Men det återstår att se vad jag hittar på..

Ha det bra! Kamomilla

Vad blev det av brickan?

Jag köpte en bedagad bricka på loppis för någon vecka sedan. Den kostade blygsamma 90 cent och var rostfläckig och lite vind. Sen målade jag den vit med sprayfärg och lovade återkomma till ämnet senare.

Jag slängde också ut en fråga om någon gissade vad det skulle bli, men ingen gissade rätt, och ingen såg de små hålen som dykte upp i övre kanten av brickan i samband med målandet...Om du kollar noga så ser du...

Nå, jag jobbade på ide´n några kvällar i mitt huvud, och tog sen ett stadigt (nåja?) tag om penseln.. Jag skulle göra en vägskylt. För vi bor ganska avsides och det är inte alltid lätt att veta var man ska svänga in till oss. Här är resultatet:

Svårt att se? Huset skymtar svagt bakom träden till vänster och skylten hänger på stolpen till höger. Jag ska förstora, men då måste tyvärr en del av texten suddas ut. För allt vill jag inte avslöja här på bloggen.

Uppe på skylten står det alltså vägnamnet "*******vägen" och nere står det *****gård.... Lite tokigt blir det ju såhär, men så måste det nu bara vara. Och det är ju inspiration jag vill dela med mig av, inte var jag bor...

Tack till gubben min som fixade stolpen fast du egentligen inte hade tid... Jag blir så attans frustrerad och ledsen när jag själv inte har den fysiska styrkan till allt som jag vill... Att vara reumatiker är inte alltid så lätt.

I något skede ska jag kanske måla stolpen också, men då uppstår ju frågan: svart eller vit?? Och det är heller inte alltid så lätt att bestämma sig...

Och vet ni, idag såg jag att en liten fröken i år igen tittar upp i mitt blomland! Jag vet inte vad hon heter men hon ser ut som en stor vitsippa. Fin är hon, lilla fröken, som jag förresten fick ifjol av min prylsamlarväninna som är en hejare på blomland. Just så där som jag inte är. Men jag har väl andra färdigheter hoppas jag :)Nu har jag bara två dagar jobb kvar tills min semester börjar! Gissa om det känns härligt!!

Jihuuu!!

Kamomilla

Blomstolpar och milstolpar

Jag är ingen mästerhortonom. Blommor och jag talar definitivt inte samma språk. Jag lyckas tyvärr ta kål på det mesta. Men ibland lyckas jag och då är jag ju nöjd. Och mest gillar jag att släppa loss med lite skrot i "trädgården" . Läsare som hängt med en tid kanske kommer ihåg gardinstången med rosor som jag hämtade från återvinningscentralen i höstas. Den kapades i två delar och lämnades ut över vintern för att rosta. Och minsann, det har den gjort!

De två stolparna agerar "port" till stigen som leder upp till berget brevid vårt hus.

Nära intill ligger fågelbadet som jag gjutit för några år sedan. Stenröset som det står på döljer en ful kontrollbrunn. Den skarpögde ser en del av det ena röret sticka upp. Min ork att släpa stenar tröt nämligen för det var 26 grader varmt den dagen då jag fick för mig att gömma de fula rören.

Superenkelt fågelbad förresten. Allt som behövdes var betong, ett tvättfat, en plasthink och en tyngd. Inga tippor har besökt badet än, men kanske det är bra för de skulle väl bli kattmat ganska kvickt, tyvärr. I blomlandet har två rivjärn ramlat in. De har också stått ute hela vintern och blivit tjusigt rostiga. Jag placerade dem så att pepparmyntan (?) får jobba sig upp genom dem...Löjtnantshjärtat blommar så fint. Så härliga små hjärtan!! När jag köpte den visste jag inget om blommor, och vet inte så mycket mer än i denna dag heller för den delen... Men det vet jag, att denna växt får stanna hos oss och troligen blir det fler med tiden. Den är ju så lättskött att den till och med överlever mig! :)Jag har möblerat om lite på bloggen, med ny header (presentationsbild) och en ny spalt till vänster på sidan. Tack till Sabina för hjälpen! Kika in i hennes fina blogg! (klicka på namnet) Fräsch och inspirerande blogg med en doft av havet... Jag älskar hennes stil och hennes säkra öga för de rätta detaljerna!

Jag har också uppdaterat min fotoblogg alldeles smått, så kika gärna in där också ifall du inte gjort det förut.. Fotobloggen hittar du HÄR

Och kära läsare, alldeles i dagarna slår min besöksräknare igenom hela 150 000 besök!! Ett otroligt antal, tack till alla er som kikar in! Jag försöker hinna titta in till alla som kommenterar, men hinner inte alltid och det hoppas jag ni förstår. Tack också till er som kommenterar anonymt eller bara med en signatur, det är synd att jag inte kan nå er. Men ni ska veta att det värmer hjärtat varje gång det trillar in en kommentar.

I nästa inlägg blir det utlottning av två virkade armband, så missa inte det!! Ha det gott tills dess

Kamoilla