Vedlådan var ganska bedagad, men hade potential.
Gubben min har tagit herraväldet över köket så jag har inte mycket att säga till om där mera. Men han lagar gudomlig mat, så det gör inget. Och då tycker jag, att när han trivs där så bra, så får han fixa det så det passar hans smak och fungerar som det ska. Först gällde det att bygga sockel och höja hela lådan så att det blir passlig arbetshöjd.
Lådlocket har målats vitt och tanken är, att de två rutorna ska få likadana blå salmiaksrutor som skåpet som skymtar uppe till vänster, har.
Skivan ovanpå har fått en mörkbrun (eeben) färg med osmocolors vax. Vaxet ska sen ännu skyddas med något som heter top oil. Runt låren ska det bli panel och på höger sida två lådor som är återanvända från vårt gamla vitrinskåp som vi slängde ut i höstas.
Längst till höger, mellan lådorna och väggen ska det bli ett fack för skärbrädor. Så man praktiskt får dem undan när man inte behöver dem, men så hundbusen inte kommer åt att tugga på dem... Det var allt jag visar av köksön idag, som sagt så är det ännu under arbete...
Sådär annars har jag fräschat till det lite med lite färg i köket. Fräscha blommor och lite lime, varvat med vitlökar som jag tycker så mycket om, speciellt för formens skull. Äggkorgen är från Villa Wenla
Det var allt för idag. Ha en skön helg. Här förbereder vi oss för hemreportaget som kanske äntligen blir av. I augusti gick det i stöpet på grund av sjukdom, i november på grund av snöstorm. Så nu är det tredje gången gillt!
Gardinstången som sågades av till två blomlandsdekorationer har också rostat vackert, precis som jag ville!
Som sagt lite rufsig och tilltufsad, men det var kärlek vid första ögonkastet i all fall! Nu hänger den på min kära hatthylla, ett loppisfynd den också. 
Den hänger tillsammans med det lilla träblocket som vi fann i huset när vi monterade ner det. Två rostiga nycklar hänger brevid...
Som jag i ett jättelångt inlägg tidigare har berättat, så har det här rummet sökt sin rätta stil i över ett år redan. Nu har jag återgått till en av de stilar jag redan hade smått testat där och som nog tycks passa in bäst. Jag tror faktiskt att det är den vita träpanelen på väggarna som styr så starkt åt det hållet att jag bara måste... Hur jag än gör så styrs det till det här.
En hänggunga som jag fyndat på loppis för 4euro..
Svante ville också vara med på bild. Kolla vad han vuxit! han är ½ år redan! Vår kära Nuppenasse...
Ja, såhär jobbig är jag , men det får jag ju vara i min egen blogg! och här hemma står de ut med mig, för de vet ju hur det är... 
Kalla vinterdagar och nätter har vi haft nu. Lite väl kalla kanske, men såna nätter blir på något sätt magiska även om det kanske är lite väl kallt mellan varven. Men bättre det, än tö och slask.. 
En varm kopp te eller kaffe är inte så tokigt när man är lite frusen på kvällarna...
För någon vecka sedan hittade jag en ensam sänggavel på loppis. Den kostade bara 4 euro och jag tog förstås hand om den. Gubben grimaserade illa när han såg den, men han känner ju mig... Grannen, hon såg frågande ut och tänkte väl att nu har Kamomilla väl ändå gjort ett felköp? Den andades ju lite lyx a´la 70 tal eller nåt? Fast jag vet inte... Jag gillar bara inte det där guldiga. Nån annan kanske tycker om det, men inte jag.
Och de där ringarna gillade jag inte!! Vi tog bort dem, men sparade två i mitten för att stången inte skulle börja hänga.
Det var enkelt att skruva loss, och sen bara skruva tillbaka de små pluttarna.
Sen fram med sprayburken. Fantastisk uppfinning det ska jag lova!
Resultatet blev bättre än jag någonslin vågat hoppas! Jag är så nöjd för jag tycker nog det andas lite gammal järnsäng över det hela... 
Som om det alltid varit så! Inte sant? Kostnad för sänggaveln med färg blev 8,50euro. En ny säng hade blivit bra mycket dyrare. Den uppmärksammme ser att det fattas en lampkupa. ( det har det gjort förr också, men nu gick den reservfixade också sönder) Jag hoppas på att hitta en ny. För jag vill inte avstå från den fina stämning dessa lampor ger.
Och en morgon på våren när jag skulle vara extra fin på jobbet så satt jag där på utedass i bara pyjamas, med rullar i håret och leriga gummistövlar på fötterna. Hur glamouröst var det? Men hur härligt som helst att skratta åt det senare!
Den gamla verandan/farstun var helt rutten och vi rev den. Då såg vi spår av en tidigare mindre veranda eller ett tak ovan dörren. Det syns i rödmyllefärgen, inte sant? Så huset har inte alltid haft brädfodring heller. Det här ville vi lämna synligt för alla som besöker huset. Någonstans ska det få synas vad det varit förr. Men ni ser inte den omålade listen va? (måste åtgärdas..)
Ungdomarnas tv-rum..
Det var allt för denna gång. Inga nya pyssel ännu, jag har ju varit sjukledig, men nu i helgen ska här dras igång med stor iver! Bara gubben hänger med på noterna... Lovar att ni får se sen!!
Vi bestämde i ett tidigt skede att även om vi återanvänder så mycket som möjligt så ska vårt hem inte bli en exakt kopia av vad det varit. Det hade också varit väldigt svårt, för det var inte mycket av det gamla som fanns kvar, och inga foton inifrån har vi hittat heller. 
Bygget började med röjning på tomten och byggandet av bastu. Bastukammaren kom sen att fungera som veckoslutsbostad när vi pendlade ut till bygget, och som heltsidbostad (12kvm,det ni!) det sista halvåret. 
Här lite bilder från huset före nermontering. Tömning av fyllning i mellantaket. ( Halm, sand, tidningar odyl..)Smutsigt dammigt och tidskrävande. 
Nermontering... (bilderna tagna med urusel kamera i telefonen)
Varför man valt att tapetsera rakt på stockarna, det är en gåta. Men inte många bitar av den gamla 1800-tals tapeten gick att rädda. Den smulades helt sönder. Ovanpå den hade man lagt flera andra lager tapet under årens gång.
Så en vacker dag var det dags att bygga upp huset igen, nu på egen mark. Låter enkelt va? Jo, men det tog några år och mycket möda och stort besvär...
Trappan... 
En del av vardagsrummet... 
Köket...
övrevåningens syhörna brevid bonusdotterns krypin...
Sovrummet...Jo. tro mig det är faktiskt det! Öppningen till höger går till köket, men nu är där en mur, och vår murade spis.
Tillsist. Glasverandan. Utifrån.
Den fanns inte med från början utan byggdes till. Och den passar perfekt tycker vi :)
Ja, jag kan visa mer en annan gång. Nu var det bra att kunna visa gammalt fotomaterial, för i den här förkylningen ska man inte pyssla med nånting ansträngande alls. Bara trycka på knappar...