Sen har jag först övat lite, för jag vet verkligen inte hur många år det är sedan jag virkade senast. Men jag har virkat en hel del tidigare, bland annat en filt åt yngre sonen när han föddes. Men okej, det var ju faktiskt hela fjorton år sedan... 
Färdigheter rostar väl lite, men bara man väl kommer igång så pluppar det upp saker ur minnets djupaste skrymslen. Jag ville ha små mormorsrutor så jag gjorde lite testlappar först, med både höga och lite lägre stolpar av varierande mängd. Till sist fick jag fram den storleken jag ville ha (vilken är aningen större än rutorna i armandet i Lantliv- se förra inlägget)
Ett annat projekt inom handarbete har jag under planering, men det vill jag förbereda innan jag presenterar det för er. Men det involverar en ylletröja som blivit förstörd i tvätten, så mycket kan jag avslöja. :)
Handvirkade spetsar jag fått av prylsamlarväninnan, lite kantband och en träknapp...Voila´! Kamomillas eget! 
Jag tror faktiskt jag blev lite sugen på att köpa mig en virknål och lite garn...
Så kan man ju ha många olika, i olika färger för olika kläder och olika tillfällen. Och varför inte göra hårband också? Som ett virkat diadem..
Ett gott vin till. Peter Lehmann Barossa Chenin Blanc 2007 . Torr, fräsch syra, citruskaraktär, svagt inslag av päron, lätta mineraltoner . Passade mycket bra till sparrisen.
Och åh, dessa färger!!! Vad jag älskar denna ljust blåa med de rosa blommorna!!! Vårigt och fräscht. En riktigt Kamomillig färg vågar jag väl påstå...Man behöver bara se på väggpanelen för att förstå.
En tavla hittade jag också. En väldigt romantisk... 
Hihi, alla andra lägger in fräscha somriga blombilder på sina bloggar men här kommer jag med något som närmast liknar höstmys! Men det var nog en mysig vårkväll med fågelsång och svaga vindar. Klockan tio började det skymma.
Taket måste tjäras än en gång och fönstren ska fixas från utsidan och snyggas till i kanterna i övergången mellan vägg och fönster.
Dörren målades från utsidan för att bättre tåla väder och vind. Jag vet, det var synd tycker många shabbychic älskare, den var vackert sliten förut, men på det här viset får den leva med längre. Insidan är dock lämnad kvar i vackert vit sliten yta. Ett handtag måste vi hitta bara, så är det klart! Jag älskar att lite överraska, och lite kitsch kan ibland vara på sin plats. Så den gamla postlådan är på plats på dörren igen (dörren stod ett tag på terassen bara som dekoration, och med postlådan på) Stig in!!!
Vi har en vacker gammal kamin i lusthuset. Den fanns i stora huset förut, men värmde inte tillräckligt. Det är en vacker pärla, köpt från Qvesarums Byggnadsvårdscenter. Jag tycker den kommer ännu bättre till sin rätt i lusthuset. 
Bordet var ett vrak (kolla förr inlägget om du vill veta hur det såg ut) Gubben min fixade skivan och jag tvättade härligheten med kristallsoda. Vissa fäckar av beck (?) eller olja går inte att få bort, men man ser ju att bordet fått vara med om mycket. Det adderar ju bara till lite charm! Tack till grannarna som donerade det till oss!
Fartyget har han fått till födelsedagsgåva av mig en gång och ljuskornan är en Ikeakrona som jag fyndat på loppis. Vinglasstället som måste fästas såhär speciellt kommer från en underbar restaurang i Åbo. När de stängde såldes inredningen bort. 
Smidesljusstakarna på väggen vid kaminen (som vi förresten kallar Gamla Frun) är också från loppis.
Här kan man sjunka ner i den gamla fåtöljen med fårskinnet, och bara njuta av en bra tidning och ett glas vin. Livet kan ju inte bli bättre!? Stolen är räddad från att hamna i sopcontainern, fårskinnet är närproducerat, och lyktan fyndad på loppis.
Vi är så nöjda!!!! Kanske flyttar en del saker plats ännu och kanske tillförs någonting, men helheten och stämningen blev bara så rätt!! Här ska vi njuta av många fina stunder, det är jag säker på!
Jag har för mig att jag i förra inlägget nämde att det är ganska ruffigt?.... Kräver en hel del arbete, men vi är vana med sånt här så vi vet vad vi har att bita i! Och det kommer att balansera upp stolarnas lite modernare former riktigt bra! Mycket jobb men mycket utmaning och glädje!!
För att det inte bara skall domineras av brunt här idag så ska jag visa lite färger också. Ett besök på loppisen idag resulterade i att jag fick med mig två söta kryddburkar. 
Jag kunde inte låta bli... det känns ju så barndom med de här (oj, är jag så gammal? ) ;) Och lite skoj att den ena har svensk text och den andra finsk. Jag märkte det inte ens först, är ju så van att leva i en tvåspråkig värld.
Jag försökte googla på namnet Eeva Lauste-Simola som designat handduken för det hade varit kul att få ett årtal, men jag kom inte fram till något. Härliga retroskatter är det i alla fall och jag ska ta väl vara på dem!