Kika in hos Mirka

Helgen for i ett svusch. Den började med migrän, som tack och lov lättade under natten till lördagen. Men så mosig var jag att jag på lördag morgon packade med mig två pyjamasar och två tröjor, men ingen ansiktskräm eller ansiktsrengöring...Kompendierna till kursdeltagarna hade skrivfel då jag inte mera såg de hoppande bokstäverna.
Vi åkte alltså till huvudstadsregionen för jag skulle hålla fotokurs på söndag, för ett gäng spralliga damer. Ni kan läsa lite feedback  (enbart på finska tyvärr men trevliga bilder också så kika in ) HÄR  och HÄR:
Vi hade en jättetrevlig dag, det känns meningsfullt, det jag gör. Glädjeropen och lyckan över att lyckas bevisade det.


Men nu vill jag tipsa om nåt helt annat!  Snön kom, julen är ute och vi börjar väl längta efter förändring. Vill du ha nåt nytt upp på väggen tycker jag du ska kika in hos Mirka Johansson och ta en titt på hennes plancher. Dom hittar du HÄR
Jag menar- why not? 

Här ett smakprov!

Inlägget är inte sponsrat. Jag tycker gott vi företagarkvinnor kan stöda varandra såhär också. 

Viikonloppu hurahti nopeasti vaikka alkoikin ikävästi migreenin merkeissä. Olin lauantai-aamuna vielä niin pehmeä päästäni että pakkasin matkaan kaksi pyjamaa enkä yhtään meikinpoistoainetta enkä kasvovoidetta. Illalla tehdyssä monisteessakin oli virheitä kun en nähnyt enää hyppiviä kirjaimia.

Lähdimme siis pääkaupunkiseudulle jossa vedin sunnuntaina valokuvauskurssia ihanalle naisryhmälle. Tunnelmista kertovat muutama osallistuja omissa blogeissaan . Lue postaukset TÄÄLTÄ ja TÄÄLTÄ. Meillä oli todella hauska päivä ja tunsin tekeväni jotain todella tärkeää. Ilonkiljahdukset ja onnenhuokauksetkin taisivat todistaa sen.

Mutta nyt ihan muuhun! Joulu tuli ja meni, lumikin vihdoin saapui ja talvitunnelmissa eletään. Kaipuu uudistuksesta herää. Jos haluat seinillesi jotain uutta, niin kurkkaappa Mirka Johanssonin sivuille. Hän myy hauskoja, persoonallisia julisteita.( kuva)  Niitä löydät TÄÄLTÄ.

Tämä postaus ei ole sponsoroitu- mielestäni me naisyrittäjät voimme tukea toisiamme myös tällä tavalla. 

Pläd

H&M Homes rea var ju riktigt kul.
Fyndade en fuskpälspläd för 20e- orginalpris 70e!!  Kompletterade med en pärlemorkudde i spets för 7e.
Riktigt nöjd, det är jag. Tack för presentkortet-M&F!

H&M Homen ale oli loistava. Löysin tekoturkispeiton hintaan 20e- (alkuperäishinta 70e!) Lisäsin siihen pitsisen tyynyn, helmiäsihohtoisen.(7e) 
 Kiitos lahjakortista M&F! 

REAkuddar

Jag hade tänkt göra ett långt och trevlig blogginlägg men drabbades av en hemsk huvudvärk och klarar inte av att sitta framför skärmen mer.
Här kommer mina reafynd i alla fall. De där svarta kuddarna kostade bara 3 e på H&M Homes rea. Den gråa fick jag av väninnan till julklapp. Jag gillar!

Olin ajatellut tehdä pitkän ja mukavan postauksen mutta hirveä päänsäry iski enkä pysty nyt istumaan koneen äärellä.
Tässä kuitenkin ALE-löytöni H&M Homesta- tyynyt 3e kpl. Harmaan tyynyn sain ystävältä joululahjaksi. Tykkään!

Ont om tid

Jag ska försöka hinna visa mina rea- fynd, men just nu är det så mycket på gång att jag inte hunnit fota dem. Idag flänger jag iväg till en newbornfotografering, står just i startgroparna, men tänkte att jag smäller upp en hälsning här i alla fall.
Från photoshooten med bonusdottern- ännu en bild. Tack för all fin feedback! Det känns ju superbra!

Yritänpä vielä ehtiä jossain vaiheessa näyttää teille mitä ale-löytöjä olen tein eilen mutta enpä ole vielä ehtinyt niitä kuvatakaan.
Tänään riennän newbornkuvaukseen, olenkin lähtökuopissa jo, mutta ajattelin pienen tervehdyksen vielä laittaa teille.
Bonustyttären kanssa tehdystä valokuvaussessiosta vielä yksi kuva. Kiitos mukavasta palautteesta- tuntuu superhyvältä!

Hon är fenomenal framför kameran!!

Jag tittar med längtan på min headerbild och inser att det är bara att gilla läget. Även idag öser det ner, och inte ens hunden ville gå sin eftermiddagslänk idag. Urk.

Det var därför det blev en hel del fotande inne igår, då vädret inte bjussade på sin bästa sida. Bonusdottern och jag hade tänkt oss en fotosession i skogen, men tji fick vi.
Som tur var, hade jag ju mina studioblixtar och skärmar hemma så det blev en studio på glasverandan (trångt!) , lite makeup och så körde vi igång. jag använde alltså bara en blixt, en skärm, och några olikfärgade tyger. Det blev bilder i olika stil. Romantik, 60-tal, vintage osv.
Jag riktigt levde upp, för det är det bästa jag vet, att få släppa loss både bakom kameran med någon jag känner och sen få redigera. Varje gång lär jag mig något nytt. Och jo, lite har jag ju slätat ut lite ojämnheter och och torrhet och sånt som vem som helst kan kan ha i huden, men ser du på bilden i förra inlägget så handlar det mer om att jämna ut ljuset och tillföra ett lyster, hon är fin som hon är.

Här vassego, ett lass med bilder! Berätta gärna vilken som är din favorit och varför!

Tack till bonustjejen- du är otrolig framför kameran!! Vi är ett bra team!

                                                                             Nr 1

Nr 2 

                                                                      Nr 3

Nr 4

Nr 5- Bilden från förra inlägget tycker jag gjorde sig bra i svartvitt

Nr 6   vintage

                                                                          Nr 7

                                                                            Nr 8

Katselen haikealla mielellä header-kuvaani ja totean että huhu, pakko vaan sopeutua tähän tilanteeseen. Tänäänkin sataa eikä koirakaan halunnut iltapäivälenkille! örk. 

Juuri tämän sään takia kuvattiin sisällä eilen, sillä mieli ei tehnyt mennä metsään kuten oltiin bonustyttären kanssa suunniteltu ensin. Onneksi minulla sattui olemaan studiosalamat ja heijastin kotona, joten rakennettiin kotistudio lasikuistille. Meikit vain naamaan ja klik klik!  Käytin siis vain yhtä salamaa, yhtä heijastinta ja erivärisiä kankaita, ja niiden avulla tehtiin sitten eri tyylisiä kuvia. Vähän romantiikkaa, vintagea ja 60-lukua...

Innostuin todella sillä rakastan sitä että saan rauhassa kokeilla eri kuvausjuttuja, tutun ihmisen kanssa. Vasta sen jälkeen pääsen käsittelemään kuvia haluamani tavalla. Joka ikinen kerta opin jotain uutta. ja kyllä, olenhan minä tasoittanut jotain epäpuhtauksia ja kuivuutta mitä  ihossa voi olla, mutta jos katsot edellisen postauksen kuvaa, näet että hän on kaunis ihan itsessään. Olen pikemminkin tasoittanut varjoja ja lisännyt hohtoa ihoon.

Tässä kasa kuvia. Kerro mistä pidät eniten, ja miksi!

Kiitoset bonustyttärelle- olet kameran edessä aivan loistava!! Ollaan hyvä tiimi!

Svar på era frågor

Anna: Tycker du om att dra kurser? Och kommer du (eller din man för den delen) att dra några kurser i år? Var i så fall?

Svar:

Ja, jag tycker det är skoj, det är så roligt att se glädjen när man lär sig något nytt.Det är faktiskt väldigt givande och roligt då mina elever ofta är jättetaggade på att lära sig. Vårens kurser vet jag inte riktigt än, men det blir nog fotokurs, knappast någon brödkurs. Kurserna i fotografering hålls nog inom en radie av några timmars bilkörning. Info kommer nog på bloggen när det är dags.

Anna-Lena: Vad tror du om inredningsåret 2014? Vad blir trendigt och "hypat" i år?Och när kommer du att dra nån fotokurs i Vasa? :-)Svar:

Tja, det där är lite svårt. Tycker det är så mycket olika trender på gång nu. Happylightsen eller de sk irislightsen tror jag håller sin popularitet eftersom de finns i så många färger och de också kan användas hela året. Tror att koppar som material håller i sig ett tag men inte så länge. Med våren kommer alltid pastellerna lika säkert som amen i kyrkan. Och så tror jag att inredningsmagasinen kommer att vara fyllda med mer färg och med fler hem i bohem stil.

Det blir knappast någon fotokurs i Vasa, det är så långt dit, att det inte riktigt är lönsamt.


Åkerhyddan: Ponera att ni sku vara tvugna att flytta nu pga typ jobb, vem av er sku ha svårare att lämna huset? Å sku ni rädda ett gammalt hus igen och göra den resan? Eller sku det bli en enklare lösning?
Svar:

Det skulle definitivt vara svårare för mig, jag är en nostalgiker som också har svårt att avstå från prylar. Det skulle inte vara så lätt för någondera men mannen har sina egna drömmar och någon gång kanske de också förverkligas. Vi skulle nog välja att bo i gammalt men knappast göra en likadan renoveringsresa. Ett stenhus skulle det säkert bli, med en bagarstuga och en fotoatelje brevid...

Alegni: När kommer ni igen?

Svar:
Ja... as soon as possible! Hitta några fina hem åt mig så har du mig där på nolltid!

EM: har ni någon Sverigeresa inplanerad igen?

Svar:
Nej, inte inplanerad men det finns i drömmarna och drömmar är till för att uppfyllas!

Elle: Hur länge har du fotograferat? Är du självlärd eller har du gjort en utbildning/kurser i fotografi?

Svar:
 Jag köpte min första systemkamera hösten 2010, då jag också påbörjade en 8 månader lång grundkurs i fotografering. Var inte riktigt nöjd med det jag lärde mig utan vill ha mer, så medan jag drog igång mitt företag på heltid studerade jag fotografering och redigering på kvällsutbildning. I våras tog jag yrkesexamen i fotografering. 

En hel del har jag också studerat på egen hand, med böcker och internet.  3½ år är svaret alltså. Jag har jobbat stenhårt med studier och med att lära mig en egen stil. 

Jag tror jag avslutar med en bild från dagens pyssel med bonusdottern. Jag byggde upp en ex tempore´ hemstudio med lite belysning på glasverandan och så fick hon piffa till sig lite. Jag använde en studioblixt och en reflektor plus ett svart lakan.

Bilden jag lägger upp är ett exempel på hur det kan se ut med en bild rakt från kameran (SOOC= straight out of camera) och en jag redigerat. 

Visar mer bilder imorgon!

Vastasin eilisen kysymyksiin ruotsiksi, kun suomenkielisiä kysymyksiä ei tullut yhtään.  Sorry. 

Tuo kuva on tältä päivältä kun bonustyttären kanssa hassuteltiin, hän kameran edessä ja minä sen takana. Kuva on otettu laskuistilla, teimme sinne ex tempore´ kotistudion. Käytössä yksi studiosalama ja yksi heijastin plus musta lakana taustalla. Kuvassa esimerkki siitä miltä näyttää ennen ja jälkeen käsittelyn (sooc= straight out of camera) 

Fritt fram, fråga bara!

Befinner mig i bilen, på väg hemåt från Österbotten där jag besökt ett underbart stämningsfullt julhem. Vägen hem är gråare än grå, och det här disiga fuktiga vädret är inte särskilt upplyftande. 

För att underhålla mig en stund, beslöt jag att göra ett blogginlägg. ( det är inte jag som kör haha) Har inga bilder att ladda upp, så jag  tänkte att det kanske är dags för en frågestund. Vad vill du veta om mig?  Vassego och fråga, jag svarar så gott jag kan, i nästa inlägg!

Terveisiä tien päältä. Olen autossa, matkalla kotiin Pohjanmaalta. kävin kuvaamassa yhtä todella tunnelmallista joulukotia. Tie on harmaatakin harmaampi eikä tämä kostea utuinen sää ole mitenkään mieltä nostavaa.

Ajattelin sitten että voinpa yhtä hyvin tehdä blogispostauksen ihan vain ajan kuluksi. ( minä en istu ratissa siis) Kuvia minulla ei ole, mutta ajattelin että tässähän voisin tarjota teille mahdollisuuden tehdä kysymyksiä. Mitä haluat tietää minusta? Vastaan parhaani mukaan seuraavassa postauksessa!

Avskalat

Ganska skönt när det är såhär avskalat. Men det lär inte hålla länge. Jag har aldrig lyckats i mina ambitioner att bli minimalist. Men jag kan leva med detta faktum, det kan jag.

Ihanaa kun on näin pelkistettyä! Se vaan ei tule pysymään näin, olen siitä varma. En ole koskaan onnistunut olemaan minimalistinen. But I can live with that, ei haittaa. 

Hit och dit

Julpyntet har som sagt åkt ut- till åtminstone en del. Jag sparar ljusslingor och fönsterstjärnor ett bra tag ännu, för det är så mörkt och trist annars. Nu får jag klura ut hur jag vill ha det på skänken och hyllan. Det håller mig sysselsatt ett bra tag. Jag är en sån där pillare som filar på stilleben hur länge som helst. Jag kan stanna tvärt när jag passerar, och börja ställa om och mäta och ha mig...

Joulukoristeet saivat siis jo väistyä, mutta valoköynnökset ja ikkunatähdet saavat roikkua mukana vielä jonkun aikaa, sillä ilman niitä en kestä tätä pimeyttä. Nyt pitää vain miettiä mitä tuolle senkille ja hyllylle laittaisin ja miten niitä järjestelen. Siinä minulle riittääkin tekemistä, sillä olen sellainen pilkunviilajaa ja väännän näitä asetelmia aina vaikka kuinka pitkään. Saatan ohikävellessäkin alkaa siirtelemään ja mittailemaan... 

Små steg

En del av julen har flugit ut, (granen flög ut igår) men jag får hålla mig kvar i stämningen ett tag än, för i lördag ska jag ut på en arbetsresa för att och göra ännu ett julreportage. Jag tröttnar aldrig på det! Att förmedla julstämning är en av de bästa saker jag vet, men resandet är inte alltid så skoj, tyvärr.

Osa joulusta on jo täällä raivattu pois (kuusi lensi ulos eilen) mutta saan pysyä tunnelmissa vielä jonkun aikaa sillä lauantaina on taas joulukuvausten aika.Työreissu siis tiedossa.  Joulukuvauksiin en  kyllästy ikinä, se on varsin mieluista puuhaa. Matkustaminen sen sijaan on kyllä aika raskasta.

Dinner for two

Det blev en lugn och skön nyårsafton i Villa Kamomilla. Våra ungdomar är ju ute på sina galej och vi får nöja oss med varandras sällskap, gubben och jag.
Vi såg på Dinner for One, en nyårstradition, och sen blev det dinner for two. Han är inte utbildad kock, min man, men har man fått en sån fin kockrock så ska den ju använda, inte sant?

Han bjöd på  kammusslor med paprikamojo till förrätt och creme´fraische-currymarinerad kyckling på bönbädd med paprika och morot. Till den en sås med apelsin och curry.  Efter det var vi så mätta att vi stönande slängde oss i soffan.
Det gamla året byttes till nytt utan större ståhej. Härute i skogen är det ingen som skjuter raketer. Bra så, med tre husdjur i huset är man nöjd att ingen av dem behöver darra av skräck på nyårsafton.

                                     

Meillä oli rauhallinen uuden vuoden aatto täällä Villa Kamomillassa. Nuoret olivat omilla teillään ja olimme miehen kanssa kahdestaan kotona. Katsottiin telkkarista Dinner for One, jokavuotinen traditio, ja sen jälkeen olikin meidän vuoro syödä. Mieheni ei ole kokki ammatiltaan, mutta kun hän on näin hienon kokkitakin saanut, niin kannattaahan sitä käyttää.
Hän tarjosi alkuruuaksi kampasimpukoita paprikamojon kera, ja pääruuaksi creme fraische- ja currymarinoitua kanaa papujen, paprikan sekä porkkanan kera. Sen päälle vielä appelsiini-curry sosetta.Sen jälkeen oltiinkin ihan ähky!
Vanha vuosi vaihtui uudeksi ilman sen kummempaa häsää. Täällä metsän keskellä ei raketteja paukutella, kotieläinten suureksi helpotukseksi. 

Vi lägger det gamla året åt sidan och välkomnar ett nytt

                                                                    Kamomilla

Ombytta roller

Mannen och jag ger inget nyårslöfte i år, men vi har slängt en utmaning till varandra. Det vi båda så passionerat brinner för, ska vi lära ut åt varandra!!!
 Jag ska lära mig baka bröd (!) fatta alltså.. hihi. Det innebär en massa förarbete också, surdegsgrunder och sånt. Ja, ni vet. Jag tycker det ska bli spännande, men samtidigt känner jag mig väldigt osäker. Ska jag faktiskt kunna ta till mig all sådan kunskap?
Han i sin tur ska gå en kurs i hur man använder en systemkamera och lära sig hur man blir en bättre hobbyfotograf.
Spännande inte sant?   Jag är säker på att det fördjupar vår förståelse för vad det är som driver oss så starkt och gör det lättare att prata om termer som hitills bara verkat som hebreiska. Ni kommer säkert att få ta del av våra framsteg här på bloggen!


Ska mina bröd också bli såhär snygga?

Kamomilla

Miehen kanssa jätettiin uudenvuodenlupaukset suosiolla pois, mutta heitimme toisillemme haasteen. Meillä on molemmilla intohimomme- hänellä leipominen ja minulla valokuvaus. Haasteeseen kuuluu näiden taitojen opettaminen toisillemme. Heh, tämä siis tarkoittaa, että minä tulen oppimaan leipomisen jalon taidon, ihan taikinajuuresta alkaen! Mitään kakkuja ei leivota, vaan ihania kauniita maukkaita leipiä. Hehe, mitenköhän siitä selviän?

Mies taas saa oppia järjestelmäkameran käytön ja sitten opetellaan valokuvausta käytännössä. 
Jännää eikö vain? Uskon että meillä on helpompi ymmärtää toisiamme tämän jälkeen, kun nämäkin asiat ovat yhteisiä ja termit tulevat tutuiksi kummallekin. Saatte sitten seurata edistymisiä täällä blogissa! 

Första blå himlen på länge

Det är nog svårt att förstå att den här bilden är tagen idag, 29.12.2013...

Vaikea ymmärtää että tämä kuva on tältä päivältä.              29.12.2013...

Trög, trögare trögast...

Jag är lite vikovill nu. Får inte tag på rytmen, för det kändes ju inte som det var vardag igår, och kommer inte att kännas som det i måndag heller. Hur jag ska få något arbetsrelaterat gjort, det är ett mysterium.

Men nu är det lördag, och jag går i slowtakt framåt. Har städat bort alla dammtussar som bildats under julen och plockat lite bland mina julklappar. jag fick en sån här fin högtalarboll som jag kan koppla till min mobil. Då kan jag äntligen lyssna på Spotify var jag vill! Jo, jag vet, det bor en liten materialist och prylfantast i mig också... Men den är faktiskt så bra på långa arbetsresor när radion sviker en och det bara sänds sånt som inte intresserar.

Olen hieman hukassa nyt, viikonpäivät ja vuorokaudenajat ovat sekaisin. En oikein usko että eilen oli arki, ja että maanantainakin on arki? Mitenköhän onnistuu työnteko?
No, nyt on vielä lauantai, ja liikun slowmotionissa eteenpäin. Olen imuroinut villakoiria ja tutkiskellut joululahjolani. Sain tällaisen hienon kaiutinpallon lahjaksi. Sen avulla voin kuunnella spotifytä kätevästi vaikkapa autossa. Joo, tiedän, minussakin asuu pieni materialisti, mutta tällainen on kyllä tosi kätsy pitkillä työmatkoilla kun radiosta tulee vain peetä. (Anteeksi, roskaohjelmia.)