Det senaste jag gjort

Man köper en lustig ful grej på loppis... ...och funderar en stund vad det är för något och vad den ska användas till. Sen tar man en färgburk, en pensel och börjar måla.

Därefter plockar man fram sina silverknivar och placerar dem i mojängen när färgen torkat.

Och lite frukt... och så är det kanske klart då?

Sådär med tanke på julen. Och då kan man ju sen dekorera med band runt också. Detta band kommer från en rar liten butik som heter Tre Små Rum.

Men om man vill så går det ju bra att bara servera en vanlig frukost från den också.

Kommer du på något mer som den kan användas till? Kanske man kan man placera servetter i knivfårorna? Kom gärna med ideer!

Sånt just nu. Nästa gång nåt annat.

Kamomilla

Allhelgona kom och gick

Vi hade hela familjen samlad i helgen och det vankades god middag och myspys. Ute var det mörkt och stjärnklart och kvällen till ära tändes ljusslingorna som nog annars får vänta en tid till. (för juligt får det inte bli...) Nog kändes det väldigt juligt, men så som vi bor, ute mitt i mörka skogen så är det skönt med allt extra ljus...och det var ju ändå Allhelgona. Eldkorgen som vi fick i somras av min syster med familj, fick en fackla i sig. Den är tillverkad av en stump av ett fjärrvärmerör i en Ekobod i Helsingfors, av någon av de utsatta i samhället. Tack syster än en gång, den är helt i vår anda!

Middagen dukades upp och det kändes extra festligt för laxen var rökt i egen rökugn på gården.

Såå gott med rökt lax, kokt potatis, kokta morötter, örtsås, bönröra med champinjoner och vitlök....

En öl till var inte fel heller, även om glasen kanske var fel, i brist på annat. ;)

Och lilla gubben då? Han deltog på sitt sätt. :D

Ny vecka, nya vindar. Ha det gott folk. Nästa gång visar jag mitt loppisfynd. Målfärgen har inte torkat än!

Kamomilla

Äggkoppar

Äntligen har jag hittat de äggkoppar jag letat efter länge!! Det är ganska svårt att hitta något som inte är plast tycker jag, men i VillaWenla (se sidobalken till höger) fann jag det jag sökte. Glaskoppar som är så söta att det ska bli en sann glädje att ta fram dem på söndagsmorgnarna när vi njuter av en lugn och långt utdragen frukost.Visst är de söta?? Jag riktigt väntar på att få koka ägg nu!

Jag har hittat en skojig grej på loppis men den får ni se sen när jag har målat den. Då blir det före- och efterbilder, det lovar jag!!!

Trevlig helg, önskar Kamomilla och Svante...

P.s Han sover inte alltid. Nehej. Det är tvärtom. Men när han är i rörelse får man bara en massa suddiga bilder...

Smått och gott i köket

Under helgen var det storm så vi pynjade på lite härinne. Eftersom vi renoverat skänken, byggt vitrinskåpet till köket samt flyttat platsen för kyl- och frysskåpet, kändes fönsternischen mellan dessa två som enormt smal, hög och konstigt tom. Jag funderade en stund på vad jag kunde hitta på, för det bästa vore ju att utnyttja utrymmet som förvaring. Små ommöbleringar i övrevåningens pojkrum lösgjorde ett gammalt linneskåp för min pysselsaker. Två minibyråar som jag fixat upp för pysselsaker flyttade nu ner till köket. Känns okej, åtminstone just nu.

Såhär såg de ut när de kom till oss:

I somras fixade jag upp dem och nu fyller de upp nischen. Kanske passar de inte helt perfekt, men de ger balans åt utrymmet som annars såg lite konstigt ut med två så höga moduler på varsin sida.

De vackra ljusstakarna fick vi till kombinerad födelsedag- och inflyttningsfest i somras.Tanken var väl att de ska stå i lusthuset när det är klart, men nu får de pryda köket. De är underbara tycker jag!

Vitrinskåpet har fått belysning. Skenet är tyvärr väldigt blått för det är ledlampor. Nån som vet vad man kan göra åt det? Min man gillar det, men jag tycker att ljuset blir hårt, speciellt mot de varma stearinljuslågorna brevid. Men det är så fint att lysa upp favoritporslinet...Tips mottages!Sånt pysslar vi sakta med. Gubben har också gjutit lusthusgolvet och snart ska det målas väggar därinne. Det kompakta höstmörkret bara suger musten ur en på kvällarna. Jag brukar inte vara hösttrött men på något sätt tror jag att den jobbiga sjukdom jag led av hela augusti sög ut mina reservkrafter redan då. Får se hur man ska klara vintern...

Julförberedelser dyker upp sådär smygande överallt bloggvärlden. I år får jag hålla mig i skinnet med pyntandet, av en alldeles speciell orsak. Om fyra veckor dyker det nämligen upp en tjej med ett block i högsta hugg och en fotograf i sitt släptåg. Och det ska inte bli ett julreportage...Så när ni börjar pynta till kommande advent så försöker jag med stor möda att hålla mig i skinnet! Hur nu det ska lyckas, för det kliar redan i fingrarna....

Jag är i knipa ;)

Nu har det kliat i pysselfingrarna igen. Men bara lite. Jag köpte gammeldags bykkipor från villawenla

Jag hade en viss baktanke med dem och det gällde inte byke. Vi är en plastfamilj och ibland kan vi vara många på plats på helgerna. Det är mina två söner, bonusflickan och äldre sonens flickvän som mitt i allt fyller huset med stoj och glam. Dessutom använder de glas. Massor med glas. För att diskmaskinen inte ska dö av utmattning har vi bestämt att man använder sitt glas så länge som det känns fräscht. Man tar inte nytt varje gång-... (nån som känner igen sig???)

Nu har alla sin egen glasmarkör med sitt namn på. Också momi och moffa har sina. Och en eventuell gäst.

Och så kan man samla dem på ett vinglas när de inte är i bruk. Blir ju nästan som en krona...Monogrammen från ovannämda butik är båda på plats nu. Det blev nog riktigt fint!

Och hur är det med valpen Svante då? Han besitter den underbara förmågan att somna var som helst... Kolla bara, näsan på grytan!

Eller såhär!

Nog är han för gullig...

Ha det prima fast det är mörkt och höststormarna river runt knuten!

Kamomilla

Ännu lite från allrummet

Tack för era fina kommentarer om allrummet och farmors gamla rya! Nu ska jag ännu visa vad jag har i fönstret däruppe.

Jag köpte Ikeas ställning för julgranskulor för att ha när jag åker iväg någonstans och säljer mina smycken. Jag har saknat en sån, där de får hänga fint i rad, men att ställningen i sig går att fälla ihop eller annars bara tar så lite plats som möjligt. Nu kanske jag får inspiration också, att tillverka mer smycken och sälja till jul. Det finns många vänliga själar som skickat mer bestick åt mig...

Men jag måste ju testa hur det skulle se ut med lite fattigmanssilver också så nu är det sådant som hänger där i fönstret. Tycker det är sånt man kan ha till vilken årstid som helst. Lite granris till jul bara så blir det bra...
Jag väntar så på veckoslutet. Känner att dessa mörka kvällar är så oinspirerande. Tack och lov lyser valpen Svante upp vår tillvaro! :)

Farmors rya styr i allrummet

Nu ska jag ta er upp till övrevåningen. Där har jag möblerat om igen. Det verkar vara ett allrum som aldrig hittar sin funktion och som ständigt möbleras om i väntan på den rätta lösningen. Här har vi haft både gästrum och pysselrum i både gammaldagsstil och marin stil. Inget känns sådär att det skulle vara rätt. Pysselrum är det ännu och ska fortsätta fungera så. Jag fäller bara upp klaffen på bordet och letar fram materialet ur en byrå som finns däruppe och så är det bara att köra igång. jag pysslar inte så mycket nu, men kanske jag känner mig inspirerad snart igen..
Följ med upp...När man når översta steget ser man badrumsdörren . Det är nog till en del denna dörr som reglerar användningen av rummet. Passagen från trappsteget fram till dörren måste ju vara fri. På vägen passerar man kaminen, en härlig jötul som är kanoneffektiv. Här ser du kaminen och sonens dörr som är i vinkel till badrumsdörren. Passagen från trappan måste vara fri här, annars blir det ju lite slalomgång mellan möblerna...

Inte lätt att möblera alltså så just nu fylls rummet i mitten av en matta. Öppet och bra, men man kan inte sitta och mysa vid kaminen. Inte mycket att göra åt saken, den måste ju vara där den är, vid murstocken.

Nu har jag ändrat stil här uppe och orsaken till det var farmors gamla rya. Den har sökt sin plats i ett år nu, och nu fann jag den nog. Men den styr ju stilen i rummet ganska långt för med en sånhär rya går det inte med inredning i Marin stil. Ryan är väldigt viktig för mig, så nu får den styra däruppe. Trevligt med gammal inredning och lite färg är också välkommet.

En tanke om att förvandla det till ett tv rum för barnen och deras gäster tar form. Det var också vår ursprungliga ide´men i något skede kom vi av oss. Jag skulle vilja hitta en billig (läs nästan gratis) och snygg hörnsoffa, så skulle det kanske bli okej...Men sen vet jag inte om grabbarna gillar stilen. Men å andra sidan har de sina egna rum också och där råder deras lagar gällande inredning.

Ja, vi får väl se hur det blir. När man inreder styrs allt av den stundens behov, och när man bor det första året i ett hus så börjar man sakta se hur det ska vara. Ibland tar det ännu längre innan allt ramlar på plats. Ibland måste man göra små misstag också, innan det blir som man vill.

Annat som ramlat på plats just nu är monogrammet på köksdörren. Men det visar jag mer av bara jag får upp det andra också. Och så skulle jag väldigt gärna ha belysning inne i skåpet också...

Monogramm finns att köpa här: http://www.villawenla.fi/ Kika gärna in i nätbutiken som tjejen med bloggen http://www.mywhitehome.blogspot.com/ har.

Ny vecka, nya vindar.

Kamomilla

En ny bekantskap

...har jag hittat i en närkommun som ligger flera mil bort, men på min arbetsväg. Det är tjejen med bloggen www.mywhitehome.blogspot.com
som har butiken och nätbutiken www.villawenla.fi som kontaktade mig. Jag blev givetvis nyfiken på hennes affär och måste ta en titt. Åh så härliga saker hon hade!! Jag fick hålla hårt i plånboken för jag hade velat köpa allt!
Nå, jag höll mig i skinnet och småshoppade, för jag vet att jag kommer att ramla in där mååånga gånger. I samma kommun finns en annan butik också som jag gärna besöker. Den är lite större och har ett annat sortiment. Två skattkammare i samma kommun- är det inte härligt? Här är vad jag kom hem med:
En härlig bägare som jag först trodde var av keramik men egentligen var fjäderlätt och nånsorts metall. Den är grön-turkosskimrande och tar sig så bra med enris i. I affären hade hon en plättväxt (vad de nu sen heter- plättar i luften?) i en sån och det såg jättebra ut! Jag gillar att ha den vid det vita skåpet i köket för den gör sig bäst vid vitt.

Sen köpte jag ett klistermonogram som jag tänkte jag skulle limma på en spegel, men när jag satt i bilen på hemvägen fick jag det som en blixt från en klar himmel- Jag måste köpa två!! För förstås kommer de att göra sig bäst på dessa vitrindörrar här på bilden ovanför. Inte sant?
De kommer från Jeanne d`arc Living...

Om du kollar butiken så ska du kolla längst ner på första sidan så ser du hur den ser ut när den limmas på ett fönster. Underbart vackert tycker jag.

Jag säger bara det att den här cybervärlden som många kallt kallar det, faktiskt har fört in en massa härliga intressanta människor i mitt liv som jag aldrig annars skulle ha träffat! Såna som delar samma intressen som man själv. En del har inte bara stannat som nätbekanta utan blivit vänner för livet. Så säga vad man vill om nätet, jag tycker i alla fall att det är fantastiskt hur det sammankopplar människor som aldrig annars ens hade vetat om varandras existens. Det här kan jag verkligen skriva under, jag som till och med hittat min underbara man på nätet... och det är helt sant! I november firar vi vår sjunde bröllopsdag. :)

Åh, nu är det just fredag igen! vart rusar veckorna iväg?

Kamomilla

Lustiga huset

I helgen hann gubben,( trots det dåliga vädret på lördagen), knattra lite på lusthuset. Det har varit paus på den fronten eftersom vi prioriterade spisen inne i vardagsrummet. Nu har lusthuset fått fönster och nästa helg ska golvet gjutas. Fönstren är återanvända från en renoverad sommarstuga.

Min pappa kallar det för gravkapellet men vi skrattar bara. Härinne ska den gamla kaminen ge värme. Vi ska inreda med svarta stolar med fårskinnsdynor (fuskskinn) och mycket järnsmide och gjutjärn för en passligt "rå" stämning.Det blir nog just som vi vill ha det, även om det kanske just nu ser lite gravkapellsaktigt ut.

Svante, vår valp, han växer så det knakar. Just nu händer det roliga saker med hans öron. Såhär såg de ut för en vecka sen när han kom till oss:

Nu har de fått ett "lyft"...

Snart ser han ut som en riktigt Westie ska se ut, med öron som står rakt upp! Men ännu ska han växa en hel del i storlek också. Han är faktiskt inte mycket större än min sko just nu....

..och den skon är full med små små hål av sylvassa valptänder...

Nu har snuvan tagit ett stålgrepp om mig och jag hoppas bara jag orkar jobba hela veckan. Höstförkylningar hör ju till men känns alltid lika jobbiga ändå. :(

Nu ska jag njuta av en kopp te!

Kram, Kamomilla

Spismys och köksgrejs

Nu är spisen klar och den har torkat så pass länge att den får testas! Så skönt att det äntligen är fixat! Att få den att se gammal och lite vind ut var vår utmaning, vi hoppas på att den ska bli passligt sotig också med tiden, så det vita inte är så nyvitt... Den murades utan vatupass och rackerier för att få den rätta lite råa och hemmagjorda looken. Lite sneid å vind så att säga. Den ska se ut som om den vore över hundra år. Men som sagt så får vi vänta på att den ska bli lite sotig, åtminstone ovanför luckorna...

Luckorna är förresten ursprungligen från huset. De satt på en så kallad plåtugn förut. Det fanns en plåtugn på det här samma stället och en i övrevåningen. Båda hade likadana luckor. Jättemysigt att kunna elda så att man ser elden och kan njuta av den utan att det strittar gnistor omkring.
I början av veckan kliade det i mina pysselfingrar igen och resultatet blev lite lappar till mina burkar i köket. Jag gillar Ikeaburkarna och kan tänka mig att skaffa ganska många likadana.

Roligt pyssel och nästan gratis. Jag betalade bara för tuschen för själva kartongen är återvunnet material från vinlådor och bandet hade jag från förut. Jag tycker också om att de är personliga och inte textade med något typsnitt.

Också örthyllan fick sig en omgång. Härligt att ha torkade örter från egen odling.

Korngryn har jag inte haft i hyllan förut, men nu består Svantes föda till en del av det så nu finns det en egen burk för dem också.

Apropå det, här ser ni den lilla (med betoning på lilla) krabaten på promenad med min yngre son.

Han växer nog till sig en dag och blir aningen större. (hunden alltså, inte sonen)

Nu blir det veckoslut och jag ska ladda batterierna. Har en förkylning på kommande och det är ju inte kul.

Ha det gott!

Kamomilla