20 november 2010

Hjärtat i halsgropen..

Svantekorven rymde igår! Åh så rädd jag blev! Vinden ven kallt, snön täckte marken och mörkret föll... Jag kände paniken växa. En liten liten vit hund syns ju inte så bra mot snön och dessutom har han en benägenhet att springa mot bilar. Tack och lov är trafiken härute i skogen ganska minimal såhär års.
Här finns snårig skog och djupa diken och jag befarade det värsta när tiden gick och inget hördes.. Vi rörde oss åt olika håll, gubben och jag i mörkret. Jag hysteriskt gråtande och ropande, han en aning lugnare men väldigt väldigt bekymrad.
Men kvällen fick ett lyckligt slut, för visst hittades han. Sittandes på en åker, inte så rysligt långt härifrån, tillsynes helt oberörd. Älskade förbaskade dumma lilla goa hund... gör inte om det!!
Kram, matte.

Svante lähti eilen omille teilleen. Karkasi siis! Olin kauhuissani sillä päivällä oli tullut lunta ja Svantehan on valkoinen... sitäpaitsi hän ei ymmärrä varoa autoja. Tähän aikaan vuodesta täällä ei onneksi ole kovinkaan paljon liikennettä. Etsiskelimme, huusimme ja parkusin tottakai hysteerisesti kunnes mieheltä tuli viesti että koiruli oli löydetty! Läheisellä pellolla se svantemakkara istuskeli ja seurasi tapahtumia tyynen rauhallisena. Ei tainnut ymmärtää tilanteen vakavuudesta yhtään mitään. Voi tyhmäpölö, höpöhöpö, rakas oma Svanttulikoira- älä enää ikinä karkaa!!!

Glöm inte att du ännu har en chans att delta i utlottningen! (se tidigare inlägg)
Vielä voit osallistua arvontaan!

34 kommentarer:

  1. Åh, fy så jobbigt när det händer något med ens husdjur! Usch, jag vet hur det känns! Har haft katt, och de är lurigare och kommer ju och går som de vill, man får bara hoppas att de dyker upp varje kväll...!
    Vilken tur att ni hittade honom!!

    Ha en skön helg!
    Kram
    Lisa

    SvaraRadera
  2. Det är så hemskt när inte ens kära, goa, dumma, alldeles underbara husdjur inte kommer när man kallar på dem. Sen må det vara katter eller hundar, det kvittar. Vilken tur att ni hittade honom.
    Kram

    SvaraRadera
  3. usch vilka jobbiga minuter o timmar d måste ha varit innan ni hittade honom! Tur att d slutade lyckligt! Ha en skön helg! Kramar

    SvaraRadera
  4. Tack o lov vilket lyckligt slut! Förstår om du var i upplösningstillstånd! Världens sötaste lilla vita troll:)
    Så fina kransar du har gjort!
    Just i år är första gången jag GLÖMDE att plocka lingonris:( Så inga kransar blir det... Urtrist! Jag som brukar binda till nära o kära också... Får se om det kan bli en i enris i år då... Fast inget är som lingonris.
    Ha en fin dag! Kram Cilla

    SvaraRadera
  5. Voi ihanaa kun löytyi, on niin suloinen pikkuinen karvakuono!
    -päivi-

    SvaraRadera
  6. Stackars er, skönt att det gick bra.
    Lena

    SvaraRadera
  7. Stackars ni, tur att det äventyret slutade lyckligt. Vilken underbar bild av Svante, kursen tycks vara lärorik. Min rumskompis här har en westie:)

    SvaraRadera
  8. Kyllä oli taatusti kauhun hetki, mutta loppu hyvin, kaikki hyvin :)

    SvaraRadera
  9. Fy jag förstår dig,,så hemskt..Skönt att det slutade lyckligt...Kram

    SvaraRadera
  10. Förstår dig väl, har själv lilla Sunny, som är bara ett år, han är en aprikosfärgad dvärgpudel. Skulle bli helt förtvivlad om han rymde, han är också liten och syns dåligt. Tur att allt slutade lyckligt!

    Tack för en fin blogg!

    Mippe

    SvaraRadera
  11. Tuttu tunne. Meillä oli ennen cairnterrieri, westiksien serkkupoika. Pääsi muutaman kerran karkuun, kun teki yllätyshyökkäyksen esim. ukonilmalla. Tuli kuuroksi meidän ihmisten kutsumiselle sillä hetkellä, kun tajusi hetkensä koittaneen. Kerran talvipakkasella riuhtaisi yllättäen itsensä miehen kädestä flexeineen päivineen jostain syystä. Lähdimme heti perään, mutta satoi sakeasti lunta, joka peitti jäljet. Oli viisi päivää kateissa, itkimme, etsimme ja pyysimme kaikkia kyläläisiä pitämään silmät ja korvat auki. Ensimmäisenä yönä oli pakkasta 15 astetta ja oli jo varma, että paleltui parka kuoliaaksi. Lopulta löytyi puolen kilometrin päästä kotoa. Oli jäänyt kiinni erään huvilan ulkorakennuksen perustuksiin niin, että narua oli vain puolisen metriä vapaana, mutta selvisi, kun oli lunta mitä syödä janoon ja pakkanen vaihtui suojasäähän. Toisinaan olin kuulevinani sen haukun, mutta aina kun etsimme ja huusimmme, oli koira tietenkin hiljaa. Heilutti varmaan innoissaan häntäänsä kun kuuli tutun äänen, muttei tajunnut itse haukkua vastaan. Naapuri löysi lopulta, kun kävi auraamassa tien huvilalleen.

    SvaraRadera
  12. Har nog varit med om det där flera gånger ,det är urjobbigt,fast det har blivit bättre med åren,nu för tiden är det väldigt viktigt var vi är så man måste titta efter så vi inte gått någon annanstans ,kram Nette

    SvaraRadera
  13. Suloinen pikku koiruliini. Onneksi löysitten hänet!

    SvaraRadera
  14. Jag får rysningar, hua så hemskt!!!
    Vilken panik!! Tur att det slutade väl!

    kram Malin

    SvaraRadera
  15. Onneksi löytyi!

    Meillä kävi muutamaan otteeseen samoin enkelikoiramme kanssa, se on ihan hirveää.

    Ihanaa viikonlopunjatkoa!

    SvaraRadera
  16. Men med så bedårande blick är han väl förlåten nu ;0)
    Tur att det gick bra!
    Kram Kicki

    SvaraRadera
  17. Voivoi, stackars er, det är hemskt när man tappar bort ett husdjur. Man hinner nästan begrava dem flera gånger om och sedan när man hittar dem så blir man nästan lite arg för att man har varit så orolig..och när det är vinter och allt..vad skönt att ni hittade honom i alla fall! Då känns det som om solen lyser lite skarpare och allt är lite mera underbart än vanligt..ha ett skönt veckoslut!

    SvaraRadera
  18. Åååå, busiga Svante!! Men tur att det blev slutet gott, allting gott i alla fall!

    SvaraRadera
  19. Vilken fasa!
    De där hundarna...*skakar på huvudet*
    Vi har stängsel runt, så vår rottis kommer ingenstans. Men ibland fastnar han i skogen framför nåt spännande hål och då får man leta med hjärtat i halsgropen. Dom stänger av öronen, dom rackrarna.
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  20. voi Svante!!!!!!voin kuvitella,että se oli todella pelottava tilanne!onneksi loppui hyvin!

    arvontaki meinaa mennä mulla ohi mutta onneksi vielä ennätän osallistua ja mitä ihanaa luinkaan?!onnittelut blogikilipailuun pääsystä!!tosi hieno juttu!pietään peukkuja <3

    SvaraRadera
  21. arma, söta, busiga svante! tur att ni hittade honom (fast han hade kanske hittat hem själv också, men man står ju inte ut med att vänta)!
    sååå förtjusande bild på den lille rymligen!
    kramkram

    SvaraRadera
  22. Så glad över att ha hittat hit. Vet inte hur det gick till, men tänker inte hitta bort mera.

    SvaraRadera
  23. Usch då, tur att ni hittade honom!
    Kram, Lotta

    SvaraRadera
  24. Nej men lilla dumma olydiga goding Svante!! Att utsätta matte och Husse för ngt så horibelt!! Vilken söt goding han är, vilken tur att han bara satt där på åkern... Mari.

    SvaraRadera
  25. PS. Svante är jättesöt!

    Mippe

    SvaraRadera
  26. Usch vilken panik, vad skönt att han var välbehållen. Kram

    SvaraRadera
  27. Hu va hemskt. Kommer ihåg när vår ena katt försvann. Tur att lilla gubben kom till rätta...(det gjorde vår katt också) Våra älskade husdjur

    SvaraRadera
  28. Stackars han och stackars du...! Tur att det slutade lyckligt.

    Men det är litet roligt detta med bortsprungna hundar - det har jag upplevt på flera bloggar att det händer. Och tänk det är jättemånga kommentarer då att man är glad att det slutar lyckligt från bloggbesökarna - det tycker jag är sött och skojigt!
    Ha en skön söndag till dig och woffsen!

    SvaraRadera
  29. Sa glad att du hittade han o han ar nu hemma med er : ) Jag kan bara tanka mig vad du maste ha kannt dig, kan inte taka mig vad jag skulle gora om min Charlie sprang bort... Han alskar att springa efter faglar o andra sma djur fran skogen.

    SvaraRadera
  30. De små liven... Det bästa man har, men också det jobbigaste man har, ex. när de blir sjuka eller rymmer.
    /helena

    ps.Hälsa till Svante!

    SvaraRadera
  31. Onneksi Svante löytyi ja lopulta kaikki hyvin..:))
    Ihanan rauhaisaa sunnuntaita sinulle ja Svantelle!!
    Lämmöllä Jaana

    SvaraRadera
  32. Hej! Vilken tur att allting gick bra med Svante. Jag vet själv med vår hund om jag inte ser honom. Då åker hjärtat upp i halsgropen och man tror att han är borta, men ofta har han bara gått runt husknuten. Ha en trevlig söndag kväll! Hälsningar Ing-Mari

    SvaraRadera
  33. Oj vad oroliga ni måste ha varit. Vilken tur att ni hittade honom.
    trevlig vecka!!
    ~marita~

    SvaraRadera
  34. Oj vilken söt hund!!! Vilken ras är Svante?

    SvaraRadera