7 februari 2013

Bästa botemedlet i sorgen

När man är lite nedstämd är det bra att pyssla på med smått och gott. Jag har redan en tid velat hit och dit med lampan på glasverandan och nu slog jag till och bytte plats på sovrummets och glasverandans lampor. Och det känns bara så rätt! HÄR kan du läsa om hur lampan blev till.
(Men hu vad mörkt det är ännu om kvällarna..)

På skänken står nu en lite bättre bild av Zaida, och ett litet änglaljus. Det känns lite bättre nu, det värsta är över och klumpen i halsen är inte lika stor mera. Livet är som det är. Ibland lite tyngre, ibland lättare.

                                                                 


Surullisena on ihan hyvä kääntää ajatukset muualle ja puuhastella kaikenlaista. Sainkin yhtäkkiä päähäni että vaihtaisin lasikuistin ja makkarin valaisimet, ja näin siinä kävi että makkarin valaisin nyt roikkuu lasikuistilla. TÄÄLTÄ löytyy postaus siitä miltä tuo valaisin näytti ennen.
Lipastolle laitoin paremman kuvan Zaidasta, ja viereen enkelikynttilän. Nyt tuntuu vähän paremmalta, pahin on ohi eikä itku ole niin herkässä enää. Elämää tämä vain on. Joskus vain vähän raskaampaa.

12 kommentarer:


  1. ` Ja päivä nouskoon taas ja laskekoon ...`

    Voimia luopumisen tuskaan, Camilla!

    - Simmu -

    SvaraRadera
  2. Ja sorgen ändrar skepnad efter en tid, liksom. Men det känns att allt inte är som det brukar...
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  3. Vad fint med fotot och blommorna och ljuset. Kram till er alla

    SvaraRadera
  4. Kvällarna är mörka, men har märkt tydlig skillnad på morgonen, inte alls så mörkt mera kl 8!!

    Alla sörger vi på olika vis (vilket man skall göra), men dom säger att den bästa medicinen är en ny "familjemedlem", inte en som ersätter den gamla, utan helt enkelt en ny liten filur som förgyller ens vardag!! Sköt om er!!

    SvaraRadera
  5. Att sysselsätta sig med smått och gott har läkande krafter i tunga stunder. Jätte fin bild på finaste kissemissen. Kramar

    SvaraRadera
  6. fint det blev.
    Ha en fin fredagskväll.
    Kram
    Hanna

    SvaraRadera
  7. Känner så starkt med dig! Mina föräldrar måste också låta sin Elmeri somna in för han var så otroligt sjuk. Mamma sade att det var det värsta hon någonsin har gjort, att föra honom till veterinären. Men man måste kunna tänka nyktert när det gäller djur - de skall inte behöva lida när de är sjuka. Er gulliga katt fick många lyckliga år hos er! Jag börjar också förstå tanken med att skaffa ett nytt djur när en dör, då på något sätt fortsätter livet fast man just förlorat något. Inte istället för utan som följande...Styrkekramar till er önskar Laura

    SvaraRadera
  8. Lampan passar perfekt dit.
    Fotot är så vackert. <3

    SvaraRadera
  9. Hej! Jag vill börja med att säga att jag beklagar. Ledsamt.
    Sen vill jag göra dig glad och säga att jag verkligen gillar din blogg =) Sparar den och kommer igen! Ha en härlig lördag! Kram från mig

    SvaraRadera
  10. Vad fint det blev! :-)
    Och jo, angående din kommentar, så är jag väldigt tacksam och bortskämd över att barnen har en pappa som verkligen är delaktig då han är närvarande.
    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  11. Så sorgligt med lilla Zaida! Du, om någon- som kan fota så bra- har fina foton av henne att glädas av i framtiden. Alltid en liten tröst...

    Lampan är så fin, jag har ju älskat den sen du visade den första gången på bloggen. Passar bra där den nu hänger!

    Ha en fin helg!
    kram Sabina

    SvaraRadera
  12. ....tänk att ett djur kan göra ett sådant avtryck och bli så saknad! Sov i ro lilla kisse! Du hade det bra som levde i sådan kärlek....

    P.s. Sänk lampan så den kommer närmare bordet så blir det ännu snyggare. En enhet ist.f. två solitärer...

    SvaraRadera