Om att göra val

I september 2012 mådde jag inte bra. Jag fick ett rejält wake up call i form av en galopperande puls, ett hjärta som slog kullerbyttor och ett illamående utan like. Och Ångest. Jag hade huvudvärk och svettningar. Jag blev rejält skrämd.
Jag hade högt blodtryck. Jag var bussigt överviktigt och vägde mer än jag någonsin tidigare gjort. Jag hade vakat mycket, jobbat mycket, rest och stressat med många bollar i luften och ätit otroligt ohälsosamt.

Ja, då blir man och se ut såhär: (hjälp ändå...)

Någon månad senare- en gåmatta rikare och några träningspass i veckan flitigare såg man redan en förbättring. Jag fick åtminstone västen fast! (och tyckte jag kände mig smal hahah) Min studiekompis har tagit bilden av mig när vi tränade kyrkofotografering. Jag hade en bit kvar att gå innan det skulle kännas bra kan jag säga...
                                                              

                                photo: Petri Jokela 

                   Nu får jag fortfarande fast västen- jag får till och med in min ena arm i den!!

                                               ..och vinterbyxorna bara fladdrar...

                                                   

                             Jag har tappat tolv kilo, och tänker fortsätta med 5 till. 

Det har tagit ett halvår att komma hit. men det är bra att det går långsamt- hjärnan hinner med. Nåra trollkonster har det inte handlat om. I vår familj undviker vi snabba kolhydrater (potatis, pasta, ris och jag unviker mjöl) Godiset har vi lämnat, de salta snacksen likaså. Vin tillåter vi oss på veckosluten för något kul ska man väl ändå ha!!? Portionerna är mindre, maten lättare och så motionerar vi flera dagar i veckan ( jag tar ½h på gåmattan 6 ggr i veckan)

                                                                   

Det har egentligen inte varit så svårt. Suget efter godsaker försvinner ju när man blir av med sockerberoendet som kolhydraterna ger. Det funkar faktiskt. Min man och min yngre son har följt samma spår och tillsammans har vi tappat över 35 kilo vid det här laget. Det ni!!

                                                   Och jag mår bra med mig själv. :)

Syyskuussa 2012 minulla oli paha olo. Sain varoituksen keholtani -  pulssi juoksi ja sydän muljahteli. Voin huonosti ja ahdisti pahasti. Päätä särki koko ajan ja hikoilin. Minua pelotti.

Verenpaine oli korkealla. Olin ylipainoinen ja olin työn takia matkustanut ja stressanut, syönyt huonosti ja nukkunut liian vähän. Ilmankos ahdisti...

Sain kävelymaton ja vaihdoin ruokatottumuksia ja paino alkoi laskea. Tuossa kirkkokuvassa jonka opiskelijakaveri otti koulun harjoituskuvauksissa sain jo liivin kiinni ja olo oli hoikempi. (hehe) Minulla oli pitkä matka edessä ..

Nyt liivi on liian iso, enkä voi pitää sitä. Se on niin iso että käsivarsikin mahtuu mukaan!

Puoli vuotta tätä elämäntapamuutosta on tehty. Pienemmät annokset, nopeat hiilarit pois ja liikuntaa lähes joka päivä. (½ h kävelymatolla 6 krt viikossa ) Hyvä ettei mene liian nopeasti sillä myös pään on pysyttävä mukana ja uudet tavat pitää omaksua hitaasti.

Mutta nyt on hyvä olla. 12 kiloa on poissa ja vielä jatkan ja otan viisi kiloa pois. Yhteensä meidän perheessä on pudotettu yli 35 kg!! (mies ja kuopus ovat mukana projektissa)

Nyt on hyvä olla.