13 oktober 2013

Jag antar att de flesta vet att oktober är rosa. Dvs det pågår en aktiv Rosa bandet kampanj för att uppmärksamma bröstcancer. Varje år insjuknar 4800 kvinnor och över 800 kvinnor förlorar kampen mot cancern.
Min mamma fick också diagnosen bröstcancer, år 2010. Hon gick igenom både cellgifter, strålbehandling och operation, och är tack och lov frisk idag. Det året hade jag just börjat studera fotografering och hade en skoluppgift i hur man uttrycker sig i bild. Man skulle överskrida sitt bekvämlighetsområde och jag valde att följa mamma på nära håll, i hennes behandlingar. Jag fick också med specialtillstånd närvara när cellgifterna gavs. Bilderna i sig blev inte så märkvärdiga, jag har lärt mig massor sedan dess men det är nu inte det viktiga här. Viktigare är mamma, att hon är frisk, och att jag fick följa med på hennes resa.

Hon var aktiv och levde nästan som normalt under hela behandlingen. Visst tappade hon håret, var trött och tappade aptiten, men humorn fanns alltid kvar. Om jag någon gång själv injuknar så önskar jag att jag orkar ha samma positiva inställning som hon.









Kom ihåg tjejer- undersök brösten regelbundet och stöd kampanjen med att köpa Rosa Bandet produkter!





Oletan että Roosaa nauha on jo tuttu kaikille. Lokakuussa ollaan aktiivisesti liikkeellä ja halutaan muistuttaa rintasyövästä. Joka vuosi rintasyöpään sairastuu noin 4800 naista ja 800 niistä eivät selviä. 
Äitini sai diagnoosin vuonna 2010 ja kävi läpi leikkauksen, sädehoidot ja solumyrkyt. Hän on tänään terve ja voi hyvin.
Olin siihen aikaan juuri opiskelemassa valokuvausta ja valokuvailmaisun kurssiin kuului työtehtävä jossa piti poistua omalta mukavvuusalueelta. Päätin seurata äitiä läheltä, hoidon ajan, ja pääsin myös erikoisluvalla mukaan osastolle jossa annettiin solumyrkkyjä. Kuvat eivät nyt ole kovinkaan onnistuneita, osaan tänä päivänä kuvata vähän paremmin,. mutta sehän nyt ei tässä ollutkaan oleellisinta, van se, että sain seurata hänen matkaa läpi hoidon ja että hän tänä päivänä elää ja voi hyvin. 


Hän oli aktiivinen koko hoidoon ajan, ja eli lähes normaalia elämää, vaikka hiukset lähti, väsymys painoi eikä ruoka maistunut. huumori säilyi ja toivonkin että jos joskus itse sairastun, pystyn samalla positiivisella asenteella kohtaamaan vaikeat asiat.

Muistakaa tytöt- tutkikaa rinnat säännöllisesti ja tukekaa kampanjaa ostamalla Roosa Nauha tuotteita!! 

10 kommentarer:

  1. Riktigt härliga bilder av din mamma! Särskilt den med ramen - en sån intim bild.
    Glad att din mamma är frisk. Min mamma har också gått igenom det men mår bra nu.

    SvaraRadera
  2. Vilka fantastiska bilder på din mamma! Gillar speciellt den med ramen, jag också! Jättehärligt att hon mår bra - cancer är nåt skit.

    SvaraRadera
  3. Känslan sprudlar i bilderna! Härligt att hon är frisk nu.
    Bästa kvinnor, man vet ju inte hela sanningen varför bröstcancer ökar men en sak är säker. Kolla att ni inte använder deodorant som innehåller aluminium. Det täpper till porerna och ....
    Tittade just på hyllorna i vår bybutik och hittade inte en enda deodorant som inte skulle ha innehållit aluminium. Ma kan ju fråga sig varför de ännu får säljas.

    SvaraRadera
  4. Kiitos, että jaoit nämä kuvat ja äitisi tarinan läpi sairauden. Tuntuu lohdulliselta kuulla tällaisiakin kertomuksia. Kaikkea hyvää äidillesi! :)

    SvaraRadera
  5. Härligt att det gått bra! Bilden med svarta ramen är fin!

    SvaraRadera
  6. Helt fin fina bilder på din Mamma. Du liknar henne mycket.
    Har understött, har köp tbå nystan garn av åbo martorna. Tycker bara det kunde ha gått mera än 80 cent av nystamet som kostade 8.70 euro till bröstcancer forskningen.
    Var faktiskt och förde min pappa för att ta cellgifter. Var också in o såg hur det gick till för han var så rädd. Lite komiskt var det då dom trodde att jag var hans fru. Han tappa aldrig någo hår...t.o.m hans mustasch var kvar då han dog.

    SvaraRadera
  7. Så många "flashbacks" som kom upp på näthinnan när jag tittade på bilderna.

    Och en stor glädje över att läkarvetenskapen bara blir bättre år för år. Så mycket mer man vet idag som man inte visste for 10 år sen!

    Underbara bilder :o)

    SvaraRadera
  8. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara om någon nära eller jag själv drabbades. Det känns så overkligt, även om folk drabbas hela tiden. Härligt att se glädjen hos din mamma ändå, och fint att hon mår bra nu.

    Tack för att du kommenterade på mitt inlägg, den var uppmuntrande att läsa!

    SvaraRadera
  9. Ditt inlägg väcker så många känslor.
    Glad att din mamma tog sig igenom det där och mår bra i dag.
    På den sista bilden ser man verkligen att ni är mor och dotter!
    Kram!

    SvaraRadera
  10. jaa det gör vi, och köper Rosa bandet med.
    Det drabbar ju vem som helst,
    en bra berättelse hos Dig.


    kram

    SvaraRadera