16 februari 2015

Varit ute och luftat kameran

Jag är född och uppvuxen i Åbo och har bott där största delen av mitt liv (minus ett år i Mariehamn och de senaste åtta i Nagu) Staden är alltså väldigt bekant, men hinner ju ändras på några år, så det fanns en del nytt att se. Som de skojiga statyerna vid Kvarnbron, (som lär ska väcka både förtjusning och förfäran)  den enorma blomman vid forum Marinum, och kärlekslåsen vid teaterbron. Vi vandrade i två timmar, med paus för kaffe. Åstränderna var fulla va folk som promenerade, joggade eller rastade hunden. Även mina föräldrar råkade komma emot.
Det var sannerligen en fantastisk februaridag, men annalkande vår i luften trots den kalla vinden (det vittnade gatudammet om minsann) och vi fick i stillsam takt återhämta oss från kvällens festande innan vi åkte hem.

KAMERAA ULKOILUTTAMASSA
Olen syntynyt Turussa ja asunut siellä suurimman osan elämästäni (lukuunottamatta yhtä vuotta Maarianhaminassa sekä näitä kahdeksaa viimeistä vuotta Nauvossa) Kaupunki on siis erittäin tuttu mutta tottaikai katukuva ehtii myös muuttua, joten kaikenlaista uutta katsottavaa löytyi. Kuten hauskat patsaat Myllysillan luona, (jotka kuulemma herättävät sekä ihastusta että inhoa)  Forum Marinumin läheisyydessä oleva jättiläismäinen kukka, sekä teatterisillan rakkauslukot. Kävelimme pari tuntia ja ehdimme myös tankata kahvia välillä. Jokirannat olivat täynnä kävelijöitä, lenkkeilijöitä sekä koiranulkoiluttajia. Minun vanhemmatkin sattuivat tulemaan vastaan.
Todellakin aivan ihana helmikuinen päivä joka jo lupaili kevättä vaikka tuuli oli kylmä. Katupöly ainakin ennusti jo kevättä.
Saimme rauhassa palutua edellispäivän juhlista ennen kuin suuntasimme kotiin.


















15 februari 2015

Hälsningar från ett soligt Åbo

Hoppsan- det blev ett litet avbrott, men livet kom emellan och så ska det ju vara ibland. Har hunnit besöka sonen i Nylands Brigad (de svor faned) och också hunnit festa lite grann. Vi firade nämligen 15-års dag, mannen och jag, och han överraskade med en tripp till Åbo. Det blev hotellnatt och lyxig middag på Radisson Blu Marina Palace och nu har jag ätit så mycket kolhydrater att jag mår illa ;)    Idag har vi strosat vid ett soligt Aura å och imorgon ska ni få se bilder från den promenaden, men här kommer i huvdsak först lite bilder från gårdagen. Nu när mannen faktiskt också hade kameran med så blev det för ovanlighetens skull några bilder på själva bloggerskan också.

TERVEISSI TURUST!
Hupsis, tähän tulikin pieni tauko mutta elämä ehti väliin ja niinhän sen pitääkin olla.Olen käynyt tervehtimässä kuopusta joka on intissä ja sitten ollaan miehen kanssa juhlittu 15 vuotista yhteistä taivalta. Hän yllätti minut hotelliyöllä ja hemmotteli luksusillallisella hotelli Radisson Blu Marina Palatsissa Turussa. Nyt olen syönyt niin paljon hiilareita että on paha olo ;)   Tänään ollaan kävelty aurajoen aurinkoisia rantoja pitkin ja siitä lisää huomisessa postauksessa. Nyt kun miehelläkin oli kamera mukana tarttui tämä bloggaajakin muutamaan harvinaiseen kuvaan.
















12 februari 2015

Visioner

För att ha nåt att planera och hålla tag i nu i ovisshetens tider så funderar jag på färger till vårt kommande hem. Galet jag vet, då jag i skrivande stund inte vet vilka väggar det blir, men att visionera är viktigt och det är faktiskt en stor del av processen. Välplanerat är hälften gjort, det är mitt motto. För när man står där - med nyckeln i handen så går det så mycket snabbare om man redan vet vad man vill.  Och jag vet- jag är ett kontrollfreak.

VISIOITA
Jotta minulla olisi jonkinlainen kiintopiste nyt näinä jänninä päivinä jolloin emme vielä tiedä minne päädytään, mietin jo värejä tulevaan kotiin. Hassua, (tiedän) , mutta visiot ovat yhtä tärkeitä kuin itse prosessi. Hyvin suunniteltu on puoliksi tehty nääs, ja kun seisot siinä avaimet kädessä olet jo säästänyt aikaa. Ja jep- tiedän- olen kontrollifriikki.


11 februari 2015

Dippat och doppat i guld

Jag måste säga att det är en himmelens tur att jag inte bor i höghus mitt i stan, för då skulle jag ju kanske inte kunna klottra på med färg såhär! Bara ut på gården och tjutt-tjutt så är det klart! Assistent har jag ju också, en vit lurvig sak.

Såna här färgdippade stolar har jag sett på nätet ett bra tag nu och nu var det dags att testa det själv också. Så här blev resultatet!



KULTADIPPI
Hirmu tuuri etten asu kerrostalossa keskellä kaupunkia sillä silloin tämä väreillä läträäminen ei kyllä onnistuisi ihan tuosta vain. Ulos vaan pihalle ja tsutt-tsutt ja se on siinä!  Assarikin minulla on- valkoinen ja karvainen sellainen. 

Näitä väridipattuja huonekaluja olen netissä jo pitkään ihastellut ja nyt oli aika koittaa itsekin. Tässä tulos!











10 februari 2015

Drippdropp

Hoj! Det känns som vår i luften. Plusgrader och flugor som väcks av solen... takdropp och solsken, och den där smutsen som syns i fönstren. Dammråttorna springer omkring för jag har verkligen inte hunnit städa eller plocka på den senaste tiden och nu syns det... Nå, men ibland prioriterar man en sak, ibland en annan.


DRIPDROP
Hoi! Nyt on kevättä ilmassa! Plussa asteita ja auringon säteiden herättämien kärpästen surinaa.. lumi sulaa katoilta drip drop ja aurinko paljastaa että ikkunoita ei ole vähään aikaan pesty.  Pölypallerot juoksevat kilpaa ja koti näyttää kyllä siltä ettei täällä todellakaan ole vähään aikaan järjestelty asioita. Noh, kyllä vielä ehtii. joskus pitää laittaa asiat tärkeysjärjestykseen.





8 februari 2015

Fotodag

Idag gällde det att ta vara på soltimmarna så det blev träff med fotovän i Pargas och så gav vi oss ut alla tre- alltså mannen- kompisen och jag. Men jag hann aldrig göra bilderna klara så det får bli till en annan dag.


VALOkuvausta
Tänään yritettiin ottaa kaikki irti ihanasta auringonvalosta joten lähdettiin miehen kanssa Paraisille tapaamaan valokuvauksesta innostunutta ystävää. Mentiin sitten kaikki kolme lenkille. En vaan ehtinyt tehdä kuvia valmiiksi joten se jää johonkin toiseen päivään.




7 februari 2015

Ett reportagehem

Tack för alla gratulationer! Vi kan i det här skedet inte berätta så mycket om framtiden för den är ännu öppen. Vi har sett ut ett drömhus för länge sedan, men om det blir vårt, är ju svårt att säga ännu.
Nå, nästa vecka vet vi mer...

Nu får ni se på lite bilder från ett reportage som just nu finns ute i butikshyllan i tidningen Unelmien Talo & Koti. jag tycker det är trevligt med de röda detaljerna. 


KOTIJUTTU
Kiitokset onnitteluista!! Emme voi kertoa tulevaisuudesta sillä kaikki on vielä auki. Unelmatalo löytyi jo aikoja sitten mutta selviää vasta ensi viikolla miten asiat sen suhteen menee. Ollaan sitten  viisaampia...
Mutta hei nyt muuta- tässä kuvia eräästä kivasta juttukodista joka nyt löytyy kaupan hyllystä. Etsi käsiisi Unelmien Talo & Koti niin näet tästä kodista lisää!






6 februari 2015

PLOPP!

Jag kanske antydde redan förra fredagen att vi hade lite anledning att fira ett trevligt besked. Idag har vi ännu större anledning att "ploppa" en flaska helt officiellt, för idag har våra husköpare skrivit på pappren och vi har alla skakat hand. Vi vet vart vi siktar,  vårt slutliga mål är ännu öppet, men vi litar på att allt ordnar sig tillslut. Många tankar idag, stora planer och visioner, vi håller fötterna på jorden och fokuserar på våra mål. Tids nog kommer ni också att få ta del av dom.

Idag har jag också bestämt, att när det är dags att byta miljö, kommer också bloggen också att göra det. Lilla Kamomilla hör hit i skärgården och är fast förknippat vid detta hus. Jag går vidare, en ny blogg kommer att följa mig, och jag lovar att ni inte kommer att bli besvikna. Jag slutar alltså inte blogga, slutar definitivt inte att fotografera, utan det blir bara en massa nytt och inspirerande som ni får ta del av, men det blir på en ny adress.
Ännu är det inte dags, men nedräkningen har börjat. Ni följer väl oss på resan? 


KUOHUVAA
Vihjasin jo viime perjantaina että olimme saaneet hyviä uutisia. Tänään on vihdoin aihetta juhlia  ja avata pullo kuohuvaa, sillä tänään talon myyntipaperit on allekirjoitettu  ja olemme lyöneet kättä päälle. Tiedämme mihin tähtäämme mutta kaikki on tietysti vielä tässä vaiheessa auki. Luotamme kuitenkin siihen että asioilla on tapana järjestyä. Paljon ajatuksia tänään, meillä on ideoita ja visioita mutta pidämme jalat massa ja keskitymme päämäärään. Aikanaan saatte tekin seurata edistystä.

Tänään olen myös päättänyt, että kun aika koittaa ja vaihdamme maisemaa, avaan uuden blogin. Lilla Kamomilla kuuluu tänne saaristoon ja on vahvasti sidottu tähän taloon. Minä jatkan taivalta ja uusi blogi seuraa minua. Lupaan että ette pety. En siis lopeta bloggaamista, en lopeta valokuvaamista vaan edessä on paljon uutta ja inspiroivaa ja haluan jakaa sen teidän kanssa. Vielä ei ole sen aika, mutta lähtölaskenta on alkanut. Kai te seuraatte meidän taivalta? 




5 februari 2015

Funderingar i morgonens tidiga timmar

Smuttar på mitt morgonkaffe och funderar på den arbetsdag som ligger framför mig. (blev avis på sonens muggar han fick i studentgåva så jag kände mig smått tvungen att köpa likadana)
Idag ska jag översätta en text, leverera ett paket bilder och förhandla med en holländsk firma som vill köpa en bild av mig. En riktigt bra arbetsdag med andra ord, men väldigt ensam.
Bloggen trampar i tjära nu, jag tycker jag bloggat om allt. Dessutom känns det som jag tappat magin i bilderna här hemma nu- Vi är ju på väg bort så småningom och hjärnan har redan tagit avsked och hjärtat likaså.  Ni vet, när beslutet är gjort, börjar man bearbeta förändringen, och vi har haft gott om tid här nu att vänja oss vid tanken  att vi i något skede överlåter allt det här åt någon annan. Förändring är inte av ondo.
Men nu- mera kaffe.

AJATUKSIA AAMUTUNTEINA
Maistelen tässä aamukahviani ja mietin tulevaa työpäivää. ( kuopuksen yo-lahjaksi saadut kupit olivat niin kivoja että minkäkin halusin samanlaiset)
Tähän työpäivään sisältyy tekstin kääntämistä, kuvien toimittamista sekä neuvotteluja Hollantilaisen yrityksen kanssa. Haluavat ostaa minulta erään kuvan, nääs. Ihan kiva työpäivä, melko yksinäinen kylläkin.
Bloggailu on sitkeää. Tuntuu kuin olisin tehnyt kaikki mahdolliset postaukset ja jotenkin kotikuvien magia tuntuu hävinneen. Mehän olemme jossain vaiheessa kuitenkin siirtymässä muualle, ja aivot ja sydän ovat jo sisäistäneet sen ja käyneet läpi tarvittavan luopumisprosessin. Tiedättehän että kun päätös on kerran tehty, pää alkaa heti työstämään muutosta ja meillä on ollut runsaasti aikaa ajatella asiosita rauhassa. Olemme jo tottuneet ajatukseen että tämä paikka jonain päivänä luovutetaan toisille. Muutos ei ole pahasta.
Mutta nyt lisää kahvia!



3 februari 2015

Franska pastiller

Lite nya bollar till happylightsen får mitt hjärta att slå lite extra. Pasteller som i franska pastiller!! Fast de är snyggare de här bollarna när de inte lyser, faktiskt. Måste säkert köpa en ljusslinga med kallare ljus.


RANSKANPASTILLIT
Muutama lisäys happylightseihin! Pastelleja! Ihan kuin ranskanpastillit! Ovat kyllä nätimmät ilman valoa, hassu juttu. Pitää varmaan ostaa valoköynnös jossa on kylmempi valo.



2 februari 2015

Mera guld!

Vidare med guldet då ja. Jag målade en glasburk också, och en vacker ask jag fått av väninnan. och lite annat också, men nu får jag nog bromsa lite så det inte blir helt galet! :)

LISÄÄ KULTAA
Siitä kullasta vielä. Maalasin lasipurkin ja ystävältä saadun kauniin laatikon ja vähän muutakin, Nyt pitää kuitenkin painaa jarrua ettei koko homma karkaa käsistä! ;)











1 februari 2015

Allt är guld som glimmar

Ibland är jag så lätt att påverka att jag nästan skäms. Jag menar det här med guldtrenden.. jag måste ju testa hur det ser ut. Och så blev jag fast. Att sätta en sprayfärgsburk i min hand- ja då kan vad som helst hända. jag tycker det blev riktigt snyggt i varje fall, och sist och slutligen är ju det här såna små utbytbara detaljer som kommer och går. Buddhan fyndade jag för en tassigt liten slant, och den var i vitt porslin som jag sen förstås målade. Alldeles tydligt fylls jag redan av vårlängtan, när pastellerna också kommer smygande.



KULTAA!!
Joskus olen niin helposti vietävissä että hävettää... Siis tarkoitan tätä kultaväritrendiä- Piti vain kokeilla ja siihen mä hurahdin!  Suhumaali on vaarallista, siihen jää koukkuun, ja sitten voi mitä tapahtua. Olen lopputulokseen kuitenkin todella tyytyväinen ja loppujen lopuksi nämähän ovat sellaisia pikku detskuja joita on helppo muunnella ja vaihtaa oman mielen mukaan. Pieni Buddhapatsas oli valkoista posliinia mutta maalasin tietysti myös sen. Jonkun hassun euron maksoin siitä, en enempää. Ihan selvästi on jo kevätkaipuuta rinnassa kun apstellitkin tekevät tuloaan.